Försvararna i mutbrottsmålet i Skåne begärde 4,8 miljoner kronor för att ha försvarat de två tidigare regiontjänstemännen och Vårdinnovations förre vd. Två av advokaternas kostnadsräkningar blev dock prutade av domstolen. ”Ingår i uppdraget att inte lägga ned tid på sådant som inte varit nödvändigt”.
I dag dömdes tre mäntill fleråriga fängelsestraff för grova trolöshetsbrott och grova mutbrott. Två av männen, två tidigare tjänstemän vid Region Skåne, döms för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman. Den tredje, Vårdinnovations före detta vd, dömdes för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.
Monique Carden, som var offentlig försvarare till en av tjänstemännen, lämnade in en kostnadsräkning som uppgick till cirka 640 000 kronor.
Vd:ns två offentliga försvarare, Henrik Jacobsson och Staffan Bergqvist, begärde 1 miljon respektive 1 ,1 miljoner kronor.
Den andre tjänstemannen anlitade den privata försvararen, Conny Cedermark, som har skrivit en räkning på cirka 2 miljoner kronor, vilket staten alltså inte står för.
Åklagaren motsatte sig de offentliga försvararnas kostnadsräkningar men domstolen pekar på att målets art och omfattning motiverar ett stort antal arbetade timmar och att enbart förhandlingstiden har uppgått till närmare 100 timmar. Domstolen hänvisar även till att förundersökningsmaterialet har varit omfattande och ”gärningarnas utformning har inte gett möjlighet att begränsa inläsningen till var och en av de tilltalade”.
”Med beaktande av detta bedömer rätten att det som Monique Carden yrkat i ersättning för arbete är skäligt utifrån målets art och omfattning, medan vad Henrik Jacobsson och Staffan Bergqvist yrkat inte framstår som rimligt med hänsyn till att de delat upp arbetet mellan sig”.
Prutade arvoden
Staffan Bergqvists advokatnota prutas alltså ned till cirka 940 000 kronor. Henrik Jacobsson får ersättning av staten med 640 000 kronor.
”Staffan Bergqvist har redovisat varför målet tagit mer tid i anspråk än normalt. En anledning har varit N.Ns i princip dagliga kontakter med redogörelser och frågor. Även om rätten har viss förståelse för att det varit svårt att begränsa denna kontakt, ingår det i uppdraget att inte lägga ned tid på sådant som inte varit nödvändigt för N.Ns försvar. Det framgår också att knappt tio timmar lagts ned på nterventions- och skadeståndsfrågan. Vid en sammanvägd bedömning uppgår skälig tid till 470 timmar”.
Domstolen hänvisar i Henrik Jacobsson fall att han förordnades som offentlig försvarare den 11 oktober 2021 att han inte varit ensam förordnad och haft en skyldighet att se till att inte onödigt arbete lades ned.
Vidare pekar domstolen på att trots ”Henrik Jacobsson arbetsinsats har bevisuppgifter och bevisning inte lämnats in förrän två veckor efter att huvudförhandlingen inletts, vilket orsakat merarbete för rätten och parterna samt fördröjt processen. Uppdraget har med hänsyn härtill inte genomförts med den skicklighet man kan förvänta sig från en erfaren försvarare. Vid en sammanvägd bedömning uppgår skälig tid till 300 timmar”.
Tidsspillan och utlägg
Även det som Monique Carden har yrkat i ersättning för tidsspillan och utlägg framstår som skäligt.
Henrik Jacobsson och Staffan Bergqvist har begärt ersättning för de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att de har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen.
Henrik Jacobsson har i förhandsbesked nekats ersättning för merkostnader, men har som skäl för att trots det få ersättning, åberopat målets vikt och betydelse för klienten. Staffan Bergqvist har angett att hans särskilda kunskaper rörande mål om ekonomisk brottslighet utgör skäl för att tillerkänna honom merkostnader för tidsspillan och utlägg.
”Brottsligheten har inte varit av sådan beskaffenhet att särskild kunskap från försvararens sida varit påkallad. Inte heller har den varit av sådan särskilt allvarlig beskaffenhet att försvararna av det skälet skulle ha rätt till merkostnader”, skriver domstolen.
Henrik Jacobsson och Staffan Bergqvist har rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg i nivå med vad en lokalt anlitad försvarare skulle ha rätt till, det vill säga för tio mils resa med bil, menar domstolen.
