Regeringens planer på att sänka ersättningen kraftigt för ensamkommande flyktingbarn har fått kritik för att det innebär att man lägger över kostnaderna på kommunerna genom att sätta ett kostnadstak.
Många kommuner sitter fast i långa och dyra avtal med HVB-hem där barn och ungdomar placeras slentrianmässigt. Men nu har regeringen beslutat att skjuta på förändringen ett år för att ge kommunerna möjlighet att anpassa sin verksamhet.
”Orimliga priser”
De nya reglerna har enligt regeringen till syfte att ”förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten”. Men de innebär i praktiken att ersättningen sänks, att man inför ett kostnadstak och att barn och ungdomar ska placeras i familjehem och på stödboenden istället för på HVB-hem.
”Det nya ersättningssystemet ska ge kommunerna incitament att hitta mer kostnadseffektiva boendelösningar”, skriver regeringen som också hävdar att dagens regelverk är ”svåröverskådligt och innebär en stor administrativ börda” och har gett oseriösa aktörer möjlighet att ta ut ”orimligt höga priser”.
40 miljoner till kommunerna
Det nya regelverket innebär att ersättningen i huvudsak är baserad på schabloner och att det därmed finns en begränsning för hur mycket kommunerna får i ersättning från staten.
Schablonersättningen kommer att vara 1 350 kronor per dygn för ensamkommande barn under 18 år som är asylsökande eller har uppehållstillstånd. Schablonersättningen för ensamkommande unga 18-20 år med uppehållstillstånd kommer att vara 750 kronor per dygn.
Ändringarna planeras till den 1 juli 2017 och dessutom föreslår regeringen att 40 miljoner kronor per år avsätts för 2017 och 2018 för att underlätta för kommunernas omställning.
