Som ensamkommande flyktingbarn vände sig den 16-årige pojken – genom sin gode man – till Migrationverket och begärde särkilt bidrag till vinterkläder. Ansökan gällde vinterskor, strumpor, långkalsonger, varma byxor, tröja, varm jacka, mössa, halsduk och handskar.
Fick 800 kronor extra
Migrationsverket beviljade pojken 800 kronor för vinterjacka och vinterskor men avslog ansökan i övrigt.
Verket motiverade sitt beslut med att det inte fanns något starkt ekonomiskt behov och hänvisade till pojkens dagersättning på 24 kronor.
Pojken överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Falun och begärde ytterligare 580 kronor.
Förvaltningsrätten pekade på att pojken saknade egna medel och att ett sådant inköp innebar en stor engångskostnad för honom i förhållande till hans dagersättning.
Hade bara sommarkläder
16-åringen hade enligt förvaltningsräten fått dagersättning under en för kort tid för att ha haft möjlighet att spara pengar till vinterkläder. Han hade därför behov av särskilt bidrag för att tillförsäkras en dräglig livsföring, konstaterade förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten skrev:
”Det är, såvitt framgår i målet, X (pojkens) första vinter i Sverige och av ansökan framgår att han endast har sommarkläder. Vid tidpunkten för ansökan var behovet av vinterkläder inte avlägset. Förvaltningsrätten finner därför att han har haft ett angeläget behov av kläder anpassade for kallt klimat, även förutom vinterjacka och vinterskor.”
Dagersättningen räcker
Migrationsverket överklagade till Kammarrätten i Sundsvall och underströk att bestämmelserna om särskilt bidrag ska tillämpas restriktivt. Kammarrätten delar nu Migrationsverkets uppfattning.
Kammarrätten skriver:
”Med hänsyn till att X sedan tidigare uppburit särskilt bidrag för inköp av kläder, och dessutom beviljats särskilt bidrag för vinterjacka och vinterskor, finner kammarrätten att den dagersättning som X uppburit är tillräcklig för inköp av resterande vinterkläder och att han därför inte visats ha ett sådant starkt behov av ytterligare särskilt bidrag till vinterkläder att han har rätt till detta.”
Kammarrätten går därför på Migrationsverkets linje.
