Idag åtalas tre personer för omfattande smuggling av hundar från Litauen.
Enligt åklagaren har hundarna gett falska pass och saknat de intyg som krävs för införsel i landet.
– Enligt min uppfattning ska brotten bedömas som grova, bland annat eftersom det varit fråga om en systematisk och omfattande brottslighet med ett mycket stort antal hundar som sålts för miljonbelopp till privatpersoner, säger kammaråklagare Jon Lindahl i ett pressmeddelande.
Brotten påstås ha begåtts under perioden mellan maj 2019 till november 2020 och åtalet rör smuggling av totalt 69 hundar från Litauen till Sverige vid minst 19 tillfällen. Under perioden maj 2019–november.
Nu åtalas de tre personerna, en kvinna och två män, för grov olovlig befattning med smuggelgods för att de inte anmält hundarna till tullbehandling eller lämnat felaktiga uppgifter till tullen.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
– Hundarna hade bland annat falska pass och de saknade de intyg som krävs när man för in djur i landet till försäljning, säger kammaråklagare Jon Lindahl, förundersökningsledare, i pressmeddelandet.
– Enligt min uppfattning ska brotten bedömas som grova, bland annat eftersom det varit fråga om en systematisk och omfattande brottslighet med ett mycket stort antal hundar som sålts för miljonbelopp till privatpersoner.
