Samtliga brott med livstid i straffskalan bör inte undantas från preskription.
Det anser Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen som är kritiska till delar av Justitiekansler Mari Heidenborgs förslag om nya preskriptionsregler.
Justitiekansler Mari Heidenborg har i en färsk utredning presenterat förslag på nya preskriptionsregler. Bland annat föreslås i betänkandet att brott som kan straffas med livstids fängelse inte ska preskriberas, att preskriptionstiden för allvarliga brott ska förlängas samt att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.
Två tunga remissinstanser, Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen, är dock kritiska till delar av förslagen och riktar bitvis skarp kritik mot utredningen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Inte proportionerligt”
I sitt remissvar skriver Advokatsamfundet att man inte har något emot att preskriptionstider förlängs, eller i vissa fall avskaffas, för allvarligaste brotten. Däremot, påpekar samfundet, finns brott med livstids fängelse i straffskalan som har relativt lågt straffminimum. Att ”kategoriskt” undanta samtliga brott som kan ge livstids fängelse är därför ”inte proportionerligt”, anser samfundet.
Advokatsamfundet pekar dessutom på att teknisk bevisning, nästan alltid, kräver stödbevisning. Detta menar samfundet försvagar argumenten om att den tekniska utvecklingen möjliggjort utredande av omständigheter som ligger långt tillbaka i tiden. Advokatsamfundet är också kritiskt inställda till att utredningen i denna del hänvisat till den nya möjligheten att åberopa tidiga förhör som bevisning.
Enligt samfundet är det ”mycket bekymmersamt om en lagändring som redan i sig inger starka betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt används som ett skäl för att legitimera nya lagändringar så som
det nu föreslagna avskaffandet av preskription”.
Advokatsamfundet ifrågasätter också att preskriptionstiderna föreslås förlängas för grova förmögenhetsbrott. I remissvaret skriver samfundet att det ”kan ifrågasättas om de brottsbeivrande myndigheternas resurser bör riktas mot förmögenhetsbrott som begåtts för så lång tid som för 15 år sedan”.
Även JO kritisk
Även Justitieombudsmannen, JO, har synpunkter på delar av utredningens förslag. JO skriver i sitt yttrande att de bakomliggande skälen för preskription visserligen väger mindre tungt ju allvarligare brottet är. Samtidigt pekar JO, i likhet med samfundet, på att vissa av dessa brott har ett förhållandevis lågt straffminimum.
Enligt JO kan ”humanitära aspekter” som talar för preskription i många fall komma att väga tyngre än motstående intressen i de fall det handlar om gärningar som kan straffas med livstid – men som är att anse som ”relativt sett mindre allvarliga och inte nödvändigtvis innefattar ett allvarligt angrepp mot person”.
