Tommy Zethraeus har begärt att en tidigare dömd trippelmördare ska förordnas som hans försvarare i ett mål där han misstänks för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.
Åklagaren i målet är dock av den bestämda uppfattningen att detta skulle vara olämpligt då de båda männen har ”en nära privat relation” samt att mannens juridiska kunskaper inte anses tillräckliga för att han ska kunna hantera uppdraget.
I slutet av februari häktades Stureplansmördaren, Tommy Zethraeus, numera Tommy Eriksson, misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott i vad som i media beskrivits som en internationell narkotikahärva.
För en knapp vecka sedan släpptes han dock ur häktet, även om misstankarna mot honom kvarstår.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
Trippelmördare ville bli försvarare
Under tiden i häktet har han haft en offentlig försvarare förordnad. Samtidigt har en annan man, som tidigare är dömd för ett trippelmord, försökt – att på Zethraeus begäran – förordnas som försvarare. Mannen har avtjänat sitt livstidsstraff och frigavs för ett par år sedan.
I sin skrivelse till tingsrätten skrev mannen att han begärts som offentlig försvarare, men att åklagaren ansåg att det fanns skäl att inte låta honom få uppdraget. Enligt mannen var dessa skäl dock ”väldigt allmänt hållna”.
Han anförde vidare att han har två juridiska utbildningar samt att han, mot bakgrund av detta, har de formella kunskaper som krävs för att vara offentlig försvarare. Dessutom, skrev mannen, har han ”varit verksam jurist i över 15 år och uppträtt som ombud i olika domstolar i ett otal olika ärenden”.
Mannen lyfte också upp ett exempel på ett mål där han nyligen varit förordnad som offentlig försvarare i ett brottmål.
”Nära privat relation”
Åklagaren i målet motsatte sig dock att mannen skulle förordnas som försvarare, varken som privat eller offentlig sådan, och skrev i ett svar till tingsrätten att det aktuella målets beskaffenhet kräver en försvarare med erfarenhet.
Åklagaren pekade också på att en offentlig försvarare redan var utsedd samt att det inte inkommit någon begäran om dennes entledigande, utan att mannens skrivelse får ”uppfattas som en önskan av honom själv att förordnas som offentlig eller privat försvarare och inte ett uttryck för den misstänktes önskemål”. Tingsrätten kunde därför ”helt bortse ifrån” skrivelsen, ansåg åklagaren.
När det gäller det mål där mannen nyligen agerat offentlig försvarare skriver åklagaren att det rörde sig om ett mål av en helt annan dignitet än det nu aktuella målet som, enligt åklagaren, handlar om en ”ytterst komplex utredning”.
Åklagaren hänvisade till den pågående förundersökningen och menade att hon inte kunde presentera andra skäl för sin inställning än de hon redan anfört. Hon pekade dock på att mannen och Zethraeus har ”en nära privat relation” varför det skulle vara ”direkt olämpligt” att att mannen skulle komma att få del av något utredningsmaterial i det ”känsliga läge” som utredningen befinner sig i.
