Sven Papp tog juristexamen i Estland 1986. På den tiden var alla jurister tvungna att driva sin egen byrå.
– Vi fick dela kontor men alla var tvungna att vara privata entreprenörer. Som jurist fick du inte anställa andra, till exempel juniorassistenter.
Sven Papp fick tidigt i karriären möjligheten att jobba som affärsjurist på White and Case kontor i New York. Han arbetade främst med avtal för samriskföretag, så kallade joint ventures, mellan amerikanska och sovjetiska bolag.
Sovjetunionen tillät nämligen amerikanska bolag att verka i Sovjet under förutsättning att det privata ägandet i företag bara uppgick till 49 procent. Resten av ägandet tillföll Sovjet.
Nya rättsområden
När Estland utropade sig som självständigt 1991 behövdes lagar över rättsområden som inte ens existerat under det kommunistiska styret. Estland hade ingen fastighetsrätt, bolagsrätt eller annan kommersiell rätt.
– Lagen under sovjettiden grundade sig på idén att allt ägdes av folket vilket betydde att människors egen äganderätt var starkt begränsad.
När arbetet med att ta fram en helt ny rättsordning tog fart utkristalliserade sig tre huvudalternativ, berättar Sven Papp.
En stor grupp förespråkade lagar enligt skandinavisk modell eftersom utländska investerare förväntades komma från just dessa länder.
Ett annat förslag byggde på argumentet att nya lagar var tvungna att stiftas så pass omgående att ett common law-system vore det bästa. Att låta prejudikat bygga upp rättsordningen ansågs vara det mest effektiva.
– Men det förslaget fick kritik eftersom domstolsjuristerna inte var utbildade i common law. Det skulle bli ett farligt och rättsosäkert system eftersom det skulle bli svårt att förutsäga hur domarna skulle utfalla.
Tysk rättsordning inspirerade
Det förslag och rättssystem som kom att inspirera den nya estniska rättsordningen var det tyska. Tyskarna sponsrade uppbyggnaden av den estniska rättsstaten med tyska professorer och det nya rättssystemet kom att präglas av en objektiv lagtolkning – alltså bokstavstolkning, berättar Sven Papp.
– Grunden är exakt densamma och det går att se stora likheter mellan estnisk och tysk lag i till exempel fastighetsrätt och bolagsrätt.
Egenintressen i nya lagar
Sven Papp har själv varit med i lagstiftningsarbetet efter självständigheten.
– Eftersom lagarna skulle skrivas under kort tid fick de flesta som hade någon form av erfarenhet vara med i arbetet med att ta fram nya lagar.
– Jag hade vid den här tiden en master i juridik från Stockholms universitet och jag fick vara med att ta fram den estniska bolagslagen och marknadsföringslagen.
Det betyder att ni skrev lagar som ni själva sedan skulle verka under?
– Lagarna måste fortfarande godkännas av parlamentet, men ja – det var en farhåga som det skulle visa sig att det fanns grund för.
– Delar av lagstiftningen var klart och tydligt skriven utifrån privata egenintressen. Det är priset vi fick betala för att ta fram lagar under så pass kort tid.
Särintressena i kombination med rena misstag som uppdagades i de nya lagarna innebar att det under en tioårsperiod efter självständigheten var vanligt att det fick skrivas tillägg till lagarna.
”Lära om på nytt”
Det har varit en utmaning att jobba som jurist i Estland säger Sven Papp.
– Advokaterna i min generation har verkligen fått lära om på nytt, igen och igen och igen. Först ändrades rättssystemet från det som jag utbildades i och misstagen i lagen bidrog till ständigt ändrade lagar. Nu har det lugnat ner sig.
Idag är Sven Papp partner på Raidla Ellex, en av de största och äldsta affärsjuridiska byråerna i Estland. Tidigare har han bland annat arbetat som chefsjurist på Swedish Matchs östeuropaavdelning.
Detaljerad lagstiftning
Vilka är skillnaderna mellan att jobba som jurist i Estland och i Sverige?
– Jag skulle säga att det inte är så stor skillnad, strukturen på estniska byråer är ju numera den klassiska. Inträdet i EU har också bidragit till likheterna.
Vad är det bästa med estnisk rättskultur?
– Estland har en del gemensam historia med Tyskland och vi uppskattar ordning och reda precis som tyskarna. Att kombinera sovjetisk rätt med tysk noggrannhet var ingen lyckad lösning. Tvärtom. Men när vi fick en mycket detaljerad egen lagstiftning så fungerade det väldigt bra för oss.
– Det föll väl ut och åtlydnaden var stor. Vi har faktisk fått kritik från EU för att tolka lagarna för bokstavstroget.
Vad finns det i Estnisk rättskultur som inte fungerar bra anser du?
– Jag skulle säga att vi nu är överreglerade. Man behöver inte reglera varje liten aspekt av allt.
– Nu försöker man ”de-regulate” eller avreglera. Vi hade till exempel ett stort antal licenser för telekommarknaden. Nu behövs inga licenser, det räcker med att informera myndigheterna. Den här tendensen gäller även till exempel restaurangbranschen och butiker. Jag tror att Estland delar det här bekymret med många andra rättsstater.
Hur ser du på framtiden för rättssystemet i Estland?
– Vi har märkt av hur domstolsprocesserna blir allt mer komplexa. Det behövs verkligen professionella jurister för att kunna nå framgång i sin sak.
Utvecklingen kan enligt Sven Papp till viss del förklaras med att till exempel konkurrensrättsliga frågor inte var aktuella under sovjettiden och de första åren efter självständigheten.
– Förr var processerna enklare. Juristerna hade inte den erfarenheten som finns nu så de såg på frågorna på ett enklare sätt.
