Migrationsdomstolarnas handläggning av asylmålen är långsam – men påverkas framförallt av yttre faktorerna som domstolarna inte kan påverka.
Det konstaterar Riksrevisionen i en färsk rapport.
Sedan 2006 är det domstolsväsendet som hanterar överklaganden i migrationsärenden. Nu har Riksrevisionen granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013-2020 och kan konstatera att dessa ökat kraftigt från 2016 – vilket hänger ihop med en ökning av antalet mål.
Regeringens målsättning är att 90 procent av alla asylärenden ska vara avgjorda inom fyra månader. Riksrevisionens granskning visar dock att ingen av domstolarna når detta mål – även om handläggningstiderna varierar kraftigt. I Göteborg tar det exempelvis, under 2020, 28 månader att nå målet – att jämföra med Malmö där motsvarande siffra låg på 20 månader, i Luleå 12 och i Stockholm 6 månader.
– Långa väntetider skapar högre kostnader för samhället och kan dessutom påverka målets utgång, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Yttre omständigheter påverkar
Enligt Riksrevisionen blir målen ofta liggande i väntan på muntlig förhandling – utan att några åtgärder vidtas. Granskningen pekar dock på att handläggningstider, samt skillnaderna domstolarna emellan, ”framförallt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka” i form av inflödet och graden av komplexitet i ärendena. Brist på lämpliga lokaler och ”svårigheter att anpassa verksamhetens storlek efter variation i antalet inkomna mål” lyfts också som möjliga orsaker.
Riksrevisionen uppmanar nu Domstolsverket att utveckla sitt prognosarbete i syfte att förbättra resursfördelningen mellan domstolarna.
– Det är tydligt att migrationsdomstolarnas sammanlagda resurser inte är tillräckliga för att nå regeringens mål. Det finns också behov av att se över resursfördelning mellan domstolarna, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen i pressmeddelandet.
