Höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Avgifterna kunde ligga på cirka 100 000 per år och antalet utländska studenter i Sverige minskade kraftigt.
Hösten 2010 sökte sig fler än 8 000 studenter från länder utanför Europa på egen hand till Sverige för att studera på svenska universitet och högskolor. Hösten efter kom drygt 1 600.
Kartläggning av systemet och konsekvenserna
Nu har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fått i uppdrag att kartlägga systemet och konsekvenserna av de studieavgifter som svenska universitet och högskolor tar ut av utländska studenter.
Uppdraget kommer från regeringen och ska vara klart i början på 2017.
– Vi kommer att kartlägga studieavgifterna ur flera perspektiv. Bland annat kommer vi titta på hur stora avgifterna är och vad som inkluderas i dem, samt hur lärosätena hanterar reglerna om återbetalning, säger Marie Kahlroth, utredare på UKÄ och projektledare för kartläggningen.
– Andra områden vi kommer fokusera på är hur studentmobiliteten ändrats och om rekryteringen till utbildning på forskarnivå har påverkats.
Minskade anslag och nya stipendier
Högskoleverket gjorde uppföljningar samma år som studieavgifterna infördes och året efter. Sedan dess har ingen samlad uppföljning genomförts.
Efter åtstramningen minskade utbildningsdepartementet sina anslag till universitet och högskolor och lärosätena uppmanades att satsa på marknadsföring för att rekrytera utomeuropeiska studenter.
För att kunna locka särskilt duktiga studenter att söka sig till Sverige inrättade staten två olika stipendieprogram på sammanlagt 60 miljoner kronor men tillströmningen uteblev.
