Färre rekryteringar än planerat och uppskjutna investeringar. Så förklarar Polismyndigheten de 700 miljoner kronor som man har samlat på sig i överskott. Detta samtidigt som myndigheten kritiseras för den lägsta brottsuppklaringen på 16 år och personalen går på knäna.
För att hjälpa polisen skjuter nu regeringen dessutom till ytterligare 2,1 miljarder till verksamheten och man gör flera omprioriteringar för att ”avlasta polisen” från flera av deras ordinarie arbetsuppgifter.
Kustbevakningen får till exempel ett utökat ansvar för brottsbekämpningen till sjöss och Kriminalvården kommer i större utsträckning att bistå med handräckning.
Väntas växa kraftigt
Polisen har själv gått ut och sagt att de står inför ”stora utmaningar” där ”betydande resurser” framöver kommer att gå till så kallade verkställighetsärenden – främst att avvisa personer som fått avslag på sin asylansökan.
Antalet ärenden väntas växa kraftigt efter det stora antal flyktingar som kom till Sverige i höstas.
De 700 ”sparade” miljonerna och de 2,1 miljarderna är huvudsakligen avsedda för nyrekrytering, en process som man ligger efter med.
Enligt polisen tog man totalt med sig ett överskott på 411 miljoner kronor från år 2015, främst på grund av färre rekryteringar än planerat och uppskjutna investeringar i till exempel it-system.
Tror på sänkta kostnader
Utöver det fick myndigheten ett extra engångsanslag på 283 miljoner kronor i regeringens vårproposition i juni 2016.
Budgetbeskedet från regeringen betyder att ytterligare 2,1 miljarder kronor tillförs polisen stegvis fram till och med år 2020.
– För att klara en ekonomi i balans på sikt tillsammans med den aviserade utökningen med 1 300 civila omgående och 1 500 poliser till år 2020 krävs också vissa effektiviseringar av verksamheten. Det brukar vara möjligt att sänka kostnaderna vid stora omorganisationer, säger rikspolischef Dan Eliasson.
