Polisen får JK-kritik för sin underlåtenhet att informera en förvaltare om att hans huvudman var misstänkt för brott.
Detta trots att man tidigt fick information om att sådan fanns.
En förvaltare vände sig till Justitiekanslern med klagomål på Polisen, Åklagarmyndigheten och Helsingborgs tingsrätt gällande myndigheternas hantering av en person som stod under dennes förvaltarskap.
Enligt förvaltaren hade ingen av myndigheterna kontaktat honom under handläggningen av det ärende där hans huvudman misstänktes, och sedermera dömdes för, bland annat grov misshandel till ett och ett halvt års fängelse samt förpliktigades att betala skadestånd till målsägandena.
I sin anmälan till JK påpekade förvaltaren att myndigheternas agerande lett till att hans huvudman själv fått ta ställning till skadeståndsanspråken – trots att han inte kan ingå avtal på egen hand.
Tingsrätten missade Frivårdens yttrande
I yttranden till JK har de tre myndigheterna gett sin syn på ärendets handläggning. Polisen skriver, bland annat, att mannen redan vid de första förhöret uppgett att han hade en förvaltare, men att han då sagt att han inte ville att denne eller någon närstående skulle underrättas. Han ändrade sig dock under det andra förhöret och bad Polisen kontakta förvaltaren. De kunde dock inte få tag på denne. Polisen uppger också att man inte gjort några ”närmare kontroller” för att verifiera uppgiften om att mannen hade en förvaltare.
Åklagarmyndigheten har i sitt yttrande uppgett att tingsrätten redan vid den första häktningsförhandlingen hämtade in en personutredning och enligt myndighetens bedömning ”har det inte ålegat myndigheten att vidta några ytterligare utredningsåtgärder” angående mannens personliga förhållanden. Åklagarmyndigheten påpekar också att förvaltare saknar talerätt i straffprocessen och att det därför får avgöras från fall till fall huruvida information ska inhämtas från förvaltaren. I detta fall anser myndigheten att det inte funnits några synnerliga skäl som gett anledning att kontakta förvaltaren under förundersökningen i syfte att hämta information om mannens personliga förhållanden.
Helsingborgs tingsrätt uppger att man initialt inte fick några indikationer på att mannen hade en förvaltare samt att varken häktningspromemorian eller stämningsansökan innehåller information om detta. Det framgår dock av förundersökningsprotokollet samt av ett yttrande från Frivården att mannen uppgett att han hade en förvaltare. Frivårdens yttrande inkom dock en fredag varefter huvudförhandling hölls följande måndag. Yttrandet från Frivården granskades inte innan huvudförhandlingen. Mot bakgrund av att mannen hade behörighet att själv föra talan är det, enligt tingsrätten, ”sannolikt att tingsrätten inte hade blandat in förvaltaren, även om förvaltarskapet uppmärksammats”.
Polisen får kritik
Nu riktar Justitiekanslern ”viss kritik” mot Polisen för deras underlåtenhet att informera förvaltaren om att hans huvudman var misstänkt för brott. Detta trots att man tidigt fick information om att sådan fanns samt att man inte gjorde fler försök att få kontakt med förvaltaren.
JK konstaterar vidare att tingsrätten också haft information om förvaltarskapet – men att man inte granskade Frivårdens yttrande innan huvudförhandlingen. Enligt JK är dock en förvaltares närvaro inte någon förutsättning för att genomföra en förhandling – även om ett enskilt anspråk framställts mot den tilltalade. I det här fallet var det dessutom fråga om skadeståndsanspråk av ”relativt begränsad omfattning”.
Även om det, enligt JK, som regel finns skäl regel att trots detta underrätta en förvaltare om att huvudförhandling ska ske saknas dock skäl att kritisera tingsrättens hantering av frågan.
