De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade 5,2 procent under det fjärde kvartalet 2021.
SEB presenterar sparbarometern för fjärde kvartalet 2021. De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade under det fjärde kvartalet 2021. Enligt SEB beror uppgången framförallt på starka finansiella marknader medan bostadspriserna hade en svagare utveckling under årets sista kvartal. Samtidigt uppvisade hushållen ännu en ny topp- och bottennotering vad gäller skuldkvoten.
Nettoförmögenheten ökade
Hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet med 1 180 miljarder kronor (5,2 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 24 026 miljarder kronor – en ny toppnotering. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 1 267 miljarder kronor till 29 056 miljarder kronor.
Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande aktietillgångar (8,7 procent). Hushållens nysparande uppgick till 135 miljarder kronor, vilket gör 2021 till ett år med rekordhögt nysparande på drygt 660 miljarder kronor.
– Hushållen kan skriva in ytterligare ett rekordstarkt förmögenhetsår i historieböckerna. Aldrig tidigare har de nysparat så mycket som under 2021. Samtidigt fortsatte medvinden på börsen under årets sista kvartal, vilket fick hushållens samlade förmögenhet att närma sig nivåer som mer än femdubblar storleken på den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Rysslands invasion av Ukraina
– Efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari är osäkerheten stor. Det som händer nu är en tragedi som först och främst innebär stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det har också stor inverkan på världsekonomin och de finansiella marknaderna, vilket i sin tur kommer att påverka hushållens sparande och förmögenhet – en utveckling som kommer att återspeglas i Sparbarometern för det första kvartalet 2022, säger Américo Fernández.
Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 87 miljarder kronor (1,8 procent). Det är en högre ökningstakt än föregående kvartal (1,6 procent) och även högre än den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren (1,4 procent). På årsbasis steg ökningstakten (6,9 procent) för tionde kvartalet i rad från bottennivån på runt 5,1 procent.
Bostadslånen
Bostadslånen ökade med 1,9 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 1,7 procent och studielånen med 1,5 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.
– Efter en lång period av extremt låga räntor och stigande bostadspriser har hushållens skulder växt till att motsvara mer än fyra gånger den svenska statsskulden. Om nu ett stigande ränteklimat står för dörren blir den naturliga frågan hur det kommer att påverka hushållens skuldutveckling och boendeekonomi. Det blir en fråga att följa i kommande mätningar av Sparbarometern, säger Américo Fernández.
