Hovrättspresident Anders Hagsgård föreslår i en utredning att principen om ”barnets bästa” ska kunna gå före föräldrarätten.
Det skriver DN.
Efter regeringens presentation av flera lagförslag i februari som stärker placerade barns rättigheter har en rad kritik inkommit mot förslagen från oppositionspartier och remissinstanser som anser att de inte går tillräckligt långt i skyddet av placerade barn.
Oppositionspartierna ville se ett perspektivskifte där barnets rätt till stabilitet och trygghet kan prioriteras framför förälderns rätt till sitt barn.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Hovrättspresident får uppdrag
Hovrättspresident Anders Hagsgård fick i somras socialutskottets uppdrag att ta fram ett sådant lagförslag.
På tisdagen lämnades utredningen över till socialutskottet, enligt DN.
Anders Hagsgård föreslår att barn som tvångsvårdas med stöd av LVU ska kunna vara fortsatt placerade, även om de biologiska föräldrarna inte längre brister, rapporterar DN. Detta förutsatt att socialnämnden eller domstolen bedömer att det är det bästa för barnet.
Barn kan bli placerade under längre tid
Enligt den nuvarande lagstiftningen ska ett barn återförenas med sina biologiska föräldrar så snart socialnämnden eller domstolen bedömer att de bristerna som fanns när barnet omhändertogs inte längre finns.
Enligt Anders Hagsgård är inte avsikten med förslagen att fler barn ska vårdas med stöd av LVU – men effekten kan däremot bli att barn är placerade under längre tid.
