Hovrätten ändrar den tidigare domen och friar en 34-årig man som dömts till ett års fängelse för att i en lägenhet i Spånga i juli 2020 ha misshandlat sin bror svårt.
Enligt vittnen har brodern varit mycket aggressiv och inlett stridigheterna. 34-åringens våld kan inte heller anses uppenbart oförsvarligt och omfattas därför av nödvärnsrätten.
En nu 34-årig man dömdes i Solna tingsrätt mot sitt nekande till ett års fängelse för grov misshandel, efter en händelse i en lägenhet i Spånga i juli 2020.
34-åringen var vid tillfället ihop med sin bror och ytterligare en man inneboende hos en kvinna och hennes dotter – och brodern hade vid det aktuella fallet utsatts för ett kraftigt våld som bland annat resulterat i hjärnblödning och en fraktur i ögonhålan.
34-åringen hade själv mycket vaga minnesbilder från den aktuella kvällen, men konstaterade i tingsrätten att han blev ”helfull” efter att ha börjat dricka alkohol direkt efter jobbet.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Brodern inte på plats
Brodern fanns inte på plats vid huvudförhandlingen, men hade i polisförhör också han sagt sig ha svaga minnen från den aktuella dagen. Han gjorde dock gällande att han blivit skadad utomhus på väg hem – och att han inte blivit misshandlad av 34-åringen i lägenheten. 34-åringen kunde enligt brodern ha hittat honom och fört honom medvetslös till bostaden.
De båda kvinnorna befann sig dock också på adressen vid tillfället. Enligt dem hade 34-åringens bror varit full och slagit den tredje inneboende mannen. 34-åringen hade precis efter detta kommit ut från toaletten och försökt lugna ned brodern. Detta hade dock inte lyckats utan situationen hade i stället eskalerat. Kvinnorna hade då dragit sig undan, men hunnit se hur 34-åringen fällde brodern till marken med ett slag. De hade sedan kunnat höra ljud från det följande slagsmålet.
Enligt tingsrätten fanns det inget utrymme för att någon annan än 34-åringen utövat det våld som resulterat i broderns skador. Våldsutövningen hade utgjort ett misshandelsbrott – och eftersom gärningen varit livsfarlig och resulterat i svåra kroppsskador skulle brottet rubriceras som grovt. Tingsrätten konstaterade i sin bedömning att det inte fanns något utrymme för att våldet utövats i nödvärn.
Hovrätten: Fråga om nödvärn
Svea hovrätt gör nu en annan bedömning när man frikänner 34-åringen.
Domstolen anser i och för sig att det är bevisat att 34-åringens bror tillfogats de aktuella skadorna, att våldet ska rubriceras som grov misshandel och att det inte kan vara någon annan än 34-åringen som utövat det.
Vittnesuppgifterna i målet beskriver dock ett förlopp där det varit målsäganden som varit aggressiv och inlett stridigheter med en tredje person. 34-åringen har försökt lugna sin bror och ”bara sagt snälla saker”, men brodern har då blivit mer irriterad och sagt grova, provocerande saker till 34-åringen. Han har sedan börjat putta till saker i köket samt även öppnat en kökslåda – och har av ett av vittnena beskrivits som ”väldigt arg och vansinnig”. Vittnena har i ett senare skede – när de inte längre kunnat se männen – hört 34-åringen säga ”försöker du döda mig?” eller ”du försöker slå din bror”.
Inte obefogad invändning
34-åringen har efter tumultet i lägenheten också han haft ett flertal färska skador, även om dessa varit av lindrigare karaktär än broderns.
Enligt hovrätten stöds 34-åringens invändning om att han agerat i nödvärn i flera avseenden av det som vittnena berättat om hur bröderna uppträtt – och av den omständigheten att det under brottsplatsundersökningen påträffats två knivar i köket. Nödvärnsinvändningen kan inte heller anses obefogad – och med hänsyn till angreppets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan våldet inte anses ha varit uppenbart oförsvarligt.
Gärningen har med andra ord begåtts i nödvärn och är därför befriad från ansvar. 34-åringen frikänns nu därför helt. (Blendow Lexnova)
