En chefsrådman får JO-kritik för att denne inte höll något sammanträde i ett ärende om kontaktförbud.
Enligt Justitieombudsmannen finns nämligen, enligt lagen om kontaktförbud, ”en ovillkorlig rätt till sammanträde i tingsrätten om en part begär det”.
Två personer vände sig till Åklagarmyndigheten och ansökte om att kontaktförbud skulle meddelas mot nio personer. Ansökan avslogs dock, bland annat med hänvisning till att uppgifterna som lämnats inte varit tillräckliga för ett kontaktförbud.
Besluten överklagades till tingsrätten där de två sökande begärde att ett sammanträde skulle hållas. Under sammanträdet avsåg de att lägga fram både muntlig som skriftlig bevisning för sin sak. Nio ärenden registrerades vid tingsrätten, men chefsrådmannen avslog överklagandena då det ”inte fanns anledning att tillåta sökandena att åberopa omfattande kompletterande utredning först i tingsrätten och att det inte fanns anledning att hålla sammanträde i ärendet eller göra ändring i åklagarens beslut”.
En av de två personerna som ansökt om kontaktförbud JO-anmälde tingsrätten med anledning av detta.
Rådmannen kritiseras
I sitt beslut konstaterar JO att tingsrätten angivit att det skulle strida mot den så kallade instansordningens princip att låta den grundläggande utredningen läggas fram först i tingsrätten. Därför avgränsades deras prövning till att enbart omfatta riktigheten av åklagarens beslut – mot bakgrund av den utredning som fanns på bordet. Enligt tingsrätten var åklagarbesluten välgrundade varför det saknades anledning att ändra dessa.
Enligt JO har en part i ärenden om kontaktförbud dock en ”ovillkorlig rätt” till sammanträde inför tingsrätten om detta begärs – även om talan skulle vara uppenbart ogrundad eller om tingsrätten anser ett sådant helt obehövligt. Tingsrätten skulle därför ha hållit ett sammanträde innan man avgjorde ärendet och chefsrådmannen kritiseras nu för sitt agerande.
