Den nu 47-åriga kvinna åtalades för grov egenmäktighet med barn efter att ha hållit sin nu 10-åriga son gömd från pappan mellan september 2013 och december 2015.
Kvinnan erkände de faktiska omständigheterna men hävdade att hon hade befunnit sig i en nödsituation eftersom mannen enligt henne hade förgripit sig sexuellt på sonen. En förundersökning om de påstådda övergreppen hade inletts år 2011 men inte lett till åtal.
Blev kontaktad av annan kvinna
I september 2013 kontaktades mamman av den nya kvinna som pappan levde med och hade fått en dotter tillsammans med. Kvinnan påstod att att mannen hade begått övergrepp även mot dottern.
Pappan hade då ensam vårdnad om sonen och mamman beslöt sig därför att ”gå under jorden” med sonen.
Hon greps till slut och åtalades vid Västmanlands tingsrätt för grov egenmäktighet med barn.
Tingsrätten konstaterade att nödbestämmelsen visserligen kan vara tillämplig om det finns risk för att ett barn utsätts för övergrepp. Den nedlagda förundersökningen mot pappan hade dock redan vägts in när pappan hade fått ensam vårdnad om sonen – någonting som kvinnan givetvis kände till.
Att kvinnan hade fått höra om eventuella övergrepp från annat hålll gav henne inte någon rätt att agera utifrån en nödsituation, ansåg tingsrätten – och inte heller att kvinnan ens hade haft tillräckligt grund för att anta att så var fallet.
Grövre brott men mildare straff
När det gällde brottsrubriceringen framhöll tingsrätten visserligen att brottet pågått under en längre tid men att sonen hade haft ett så gott som ”normalt liv” under tiden som brottet pågick. Tingsrätten bedömde därför att kvinnan skulle dömas för egenmäktighet med barn ”av normalgraden”.
Hon dömdes till fyra månaders fängelse.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu påpekar att sonen har levt under falsk identitet – någonting som måste ha medfört såväl inskränkningar som risker i hans vardagliga liv. Han har dessutom varit totalt avskuren från sin pappa.
Brottet avbröts dessutom först i samband med att kvinnan greps. Hovrätten anser därför att det handlar om grov egenmäktighet med barn.
Även om straffvärdet för gärningen bedöms vara sex månaders fängelse anser hovrätten att påföljden kan stanna vid villkorlig dom med samhällstjänst.
