Hoppa till innehåll
Processrätt
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Misstänkt satt häktad för länge – rådman anmäls till åtal


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Foto: Claudio Bresciani / TT
Ladda ner handlingar

Rådmannen hade som särskild uppgift att bevaka straffprocessuella frister i det omfattande målet vid Uppsala tingsrätt.
Trots det förbisåg hon en häktningsfrist och det var först när åklagaren uppmärksammade saken som häktningen hävdes, efter nio dagars felaktigt frihetsberövande.
Statens ansvarsnämnd anmäler nu rådmannen till åtal för tjänstefel.

Det är lagmannen vid Uppsala tingsrätt som har anmält en av sina rådmän till Statens ansvarsnämnd för prövning av fråga om åtalsanmälan alternativt disciplinansvar. Lagmannen har enligt anmälan missat att häva ett häktningsbeslut trots att tidfristen för häktningen löpt ut. Förbiseendet resulterade i att en person kom att sitta frihetsberövad utan laga grund i nio dagar. 

En misstänkt får efter översynen av häktningsreglerna som längst vara häktad i nio månader i sträck. För att överskrida denna tid krävs det synnerliga skäl och ett beslut på begäran av åklagare. Om åtal inte väckts eller överskridande av niomånadersfristen begärts senast klockan elva dagen före den dag då tiden går ska häktningsbeslutet genast hävas.

I det aktuella fallet har det handlat om ett större mål där rådmannen genom beslut från chefsrådmannen på avdelningen fått ansvar för att bevaka alla straffprocessuella frister.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova
Olof Bexell
Olof Bexell Advokat
Unga lagöverträdare i grov brottslighet – HD-avgörandet ”Mordet i Hagalund” Lagstiftarens behandling av unga personer som begår brott har utvecklats över tid, där mognad och ansvarsförmåga har varit centrala faktorer. Behandlingen av unga lagöverträdare som begår grov brottslighet är en komplex balans mellan straff och rehabilitering. Advokat Olof Bexell går igenom Högsta domstolens dom ”Mordet i Hagalund” och även Svea hovrätts avgörande rörande mordet på pappan Mikael i Skärholmen. Kärnfrågan i målen är straffmätning när unga personer begår brott som ligger på livstidsstraffnivå. Vilka påföljder aktualiseras och hur bestraffas gärningarna? Ett viktigt och intressant avsnitt i ljuset av hur ungdomsbrottsligheten utvecklats under de senaste åren.
Ingår i Dagens Juridik Pro
Lås upp analysen
Åklagaren inkom aldrig med begäran

Den aktuella tilltalade hade suttit frihetsberövad i nio månader den 7 februari 2022. Någon begäran om överskridande av niomånadersfristen hade inte inkommit inom den lagstadgade tiden.

Den 10 februari begärde åklagaren dock att åtalstiden skulle förlängas, utan att hänvisa till några synnerliga skäl. Den tilltalade – som alltså alltjämt var frihetsberövad – medgav en förlängning av åtalstiden. Rådmannen fattade samma dag beslut om fortsatt häktning och förlängning av åtalstiden till 11 mars, i enlighet med åklagarens begäran.

Den 15 februari uppmärksammade åklagaren dock tingsrätten på att niomånadersfristen löpt ut och häktningsbeslutet hävdes då omedelbart.

Anmäls till åtal

Det som framkommit i ärendet aktualiserar i första hand frågan om åtalsanmälan för tjänstefel bör göras, konstaterar Statens ansvarsnämnd. Den tilltalade tycks ha suttit felaktigt frihetsberövad i nio dagar – vilket är en lång tid. Rådmannen får därför anses skäligen misstänkt för tjänstefel, för att ha förbisett sin skyldighet att häva häktningsbeslutet.

Att bedöma omständigheterna i detalj torde dock inte ankomma på ansvarsnämnden utan ärendet lämnas nu över till Åklagarmyndigheten med anmälan till åtal. (Blendow Lexnova)

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons