Rådmannen hade som särskild uppgift att bevaka straffprocessuella frister i det omfattande målet vid Uppsala tingsrätt.
Trots det förbisåg hon en häktningsfrist och det var först när åklagaren uppmärksammade saken som häktningen hävdes, efter nio dagars felaktigt frihetsberövande.
Statens ansvarsnämnd anmäler nu rådmannen till åtal för tjänstefel.
Det är lagmannen vid Uppsala tingsrätt som har anmält en av sina rådmän till Statens ansvarsnämnd för prövning av fråga om åtalsanmälan alternativt disciplinansvar. Lagmannen har enligt anmälan missat att häva ett häktningsbeslut trots att tidfristen för häktningen löpt ut. Förbiseendet resulterade i att en person kom att sitta frihetsberövad utan laga grund i nio dagar.
En misstänkt får efter översynen av häktningsreglerna som längst vara häktad i nio månader i sträck. För att överskrida denna tid krävs det synnerliga skäl och ett beslut på begäran av åklagare. Om åtal inte väckts eller överskridande av niomånadersfristen begärts senast klockan elva dagen före den dag då tiden går ska häktningsbeslutet genast hävas.
I det aktuella fallet har det handlat om ett större mål där rådmannen genom beslut från chefsrådmannen på avdelningen fått ansvar för att bevaka alla straffprocessuella frister.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Åklagaren inkom aldrig med begäran
Den aktuella tilltalade hade suttit frihetsberövad i nio månader den 7 februari 2022. Någon begäran om överskridande av niomånadersfristen hade inte inkommit inom den lagstadgade tiden.
Den 10 februari begärde åklagaren dock att åtalstiden skulle förlängas, utan att hänvisa till några synnerliga skäl. Den tilltalade – som alltså alltjämt var frihetsberövad – medgav en förlängning av åtalstiden. Rådmannen fattade samma dag beslut om fortsatt häktning och förlängning av åtalstiden till 11 mars, i enlighet med åklagarens begäran.
Den 15 februari uppmärksammade åklagaren dock tingsrätten på att niomånadersfristen löpt ut och häktningsbeslutet hävdes då omedelbart.
Anmäls till åtal
Det som framkommit i ärendet aktualiserar i första hand frågan om åtalsanmälan för tjänstefel bör göras, konstaterar Statens ansvarsnämnd. Den tilltalade tycks ha suttit felaktigt frihetsberövad i nio dagar – vilket är en lång tid. Rådmannen får därför anses skäligen misstänkt för tjänstefel, för att ha förbisett sin skyldighet att häva häktningsbeslutet.
Att bedöma omständigheterna i detalj torde dock inte ankomma på ansvarsnämnden utan ärendet lämnas nu över till Åklagarmyndigheten med anmälan till åtal. (Blendow Lexnova)
