I början av november polisanmälde företaget som sköter bevakningen av Stockholmspolisens lokaler på Kungsholmen att ett av deras vapen försvunnit.
En förundersökning om vapenbrott kom att inledas av Särskilda åklagarkammaren.
Nu har den lagts ned.
”Vidtagna åtgärder har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet” skriver åklagaren Per Nichols i sitt nedläggningsbeslut.
Det var den 4 november som Polisen informerades om att ett av deras upphandlade bevakningsföretag saknade ett av sina vapen. Vapnet hade försvunnit från Polisens lokaler på Kungsholmen i Stockholm och en utredning inleddes vid avdelningen för särskilda utredningar.
Samtidigt gick det aktuella bevakningsföretaget, Cubesec, som i oktober förra året tecknade nytt avtal med Polisen till ett värde av 75-100 miljoner kronor, ut med ett pressmeddelande där man uppgav att man ”aldrig tidigare ställts inför en liknande situation” trots att man hanterat vapen sedan 2008.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Förundersökningen läggs ned
Nu står det klart att förundersökningen om det misstänkta vapenbrottet lagts ned. I sitt nedläggningsbeslut skriver åklagaren Per Nichols att man vidtagit en rad utredningsåtgärder – men att man trots detta inte kunnat finna en misstänkt person. Enligt Nichols har utredarna kartlagt bevakningsföretagets vapenhantering och kunnat konstatera att det åtminstone vid tillfället ”förevarit allvarliga brister” när det gäller kontrollen av vilket vapen som använts vid vilken tidpunkt. Vidare konstateras i nedläggningsbeslutet att ”även om ett kontrollsystem funnits på plats har det i praktiken varit möjligt att bryta mot det utan upptäckt”.
Det har rört sig om ett stort antal personer som haft ”naturlig tillgång” till det rum där vapnen förvaras – och trots de vidtagna utredningsåtgärderna går det inte att dra någon tillräckligt säker slutsats om vad som inträffat vid försvinnandet, skriver Per Nichols i nedläggningsbeslutet.
Därför bedömer han att det inte är möjligt att utreda saken vidare med den information som finns tillgänglig.
