Hovrätten går på samma linje som tingsrätten och dömer en 48-årig man som kapat en journalists Google-konto för dataintrång, olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning. Journalisten fick källor i sin granskning av Allra-härvan röjda på grund av intrånget, men brottsligheten ska trots detta inte rubriceras som grov, anser hovrätten.
En journalist som varit med och grundat företaget Småspararguiden arbetade under sommaren 2018 med en granskning av finansbolaget Allra, efter att ha fått tips om oegentligheter i bolaget. Journalisten hade samlat alla sina kontakter och material avseende undersökningen på sitt Google-konto, som är en molntjänst.
En dag i augusti 2018 förlorade journalisten nätanslutningen med sin telefon – samtidigt som han kastades ut från sitt Google-konto utan att kunna logga in igen. Han tog då kontakt med sin mobiloperatör och fick veta att någon hade ringt och flyttat telefonnumret till ett annat simkort. Google meddelade samtidigt att lösenordet till Google-kontot hade ändrats och att telefonnumret för att återställa lösenordet hade bytts.
Dagen därpå fick journalisten åter kontroll över Google-kontot och började då kontrollera aktiviteten. Det visade sig att någon hade laddat ned allt innehåll från kontot till en annan dator, vars ip-adress inte kunnat spåras.
Var mannen bakom intrånget
En idag 48-årig man fälldes i Stockholms tingsrätt för olovlig identitetsanvändning, dataintrång och urkundsförfalskning – allt med utgångspunkt i det som journalisten råkat ut för. Åklagarens hypotes är att 48-åringen mot betalning från Allra tagit sig in i journalistens konto, kopierat all information och skickat denna vidare till ett krypterat konto i Schweiz. Tingsrätten ansåg också att åklagaren hade lyckats bevisa att 48-åringen legat bakom intrånget, främst eftersom information som kopplas till honom – bland annat specifika sökningar – synkats till journalistens konto i samband med intrånget.
Tingsrätten ansåg inte att det gick att slå fast att skälet för intrånget var undersökningen av Allra-härvan, även om ”det inte är osannolikt”. Intrånget hade medfört stora problem för journalisten både på det personliga och professionella planet – bland annat eftersom 48-åringen fått tillgång till namn och uppgifter om personer som omfattas av källskydd. Det skulle dock inte anses handla om ”synnerligen känsliga personuppgifter” och brottsligheten hade inte heller innefattat kvalificerad förslagenhet. Sammantaget ansåg tingsrätten därför att dataintrånget, även om det gränsade till grovt brott, skulle bedömas som brott av normalgraden.
48-åringen, som redan avtjänar ett flerårigt fängelsestraff på grund av bland annat ekobrott, dömdes till tre månaders fängelse och ålades även att betala 15 000 kronor i skadestånd till journalisten.
Ville se skärpt påföljd
Åklagaren krävde i överklagande att 48-åringen skulle fällas för grovt dataintrång och få en skärpt påföljd. 48-åringen yrkade samtidigt på friande dom.
Svea hovrätt väljer dock att gå på underinstansens linje och fastställer nu tingsrättens dom.
Den särskilda regleringen om straff för grovt dataintrång infördes bland annat mot bakgrund av samhällsutvecklingen, där samhället har blivit mer sårbart för it-angrepp och där utvecklingen går mot allt farligare och återkommande storskaliga angrepp mot viktiga informationssystem.
Den uppräkning av försvårande omständigheter som görs i straffbestämmelsen är inte uttömmande utan det går att beakta även andra omständigheter i den helhetsbedömning som domstolen ska göra.
Direkt kopplat till granskningen
Det aktuella intrånget har av allt att döma varit direkt kopplat till journalistens arbete och särskilt hans granskning av Allra-härvan. Journalister måste fritt kunna granska såväl myndigheter som organisationer och enskilda. En viktig del i det granskande journalistiska arbetet är den information som ges av olika källor, där anonymitet ofta är en förutsättning för att lämna information.
Detta gör att det finns anledning att se allvarligt på att dataintrånget fått till följd att journalistens källor åtminstone delvis röjts på olika sätt. Hovrätten anser dock inte att utredningen visar på en sådan allvarlig skada eller att brottet varit av sådan särskilt farlig art att en rubricering som grovt dataintrång är påkallad. (Blendow Lexnova)
