– Krigsbrotten är alltså mer eller mindre pågående och då är möjligheten att klara upp brotten större och polisens arbetssätt behöver breddas. Vårt ärendeinflöde har ökat markant den senaste tiden, säger Christer Nilsson som just har tillträtt tjänsten som chef för utredningsenheten vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa (tidigare Rikskriminalen).
– Det beror på information från flyktingar som kommit hit och på vårt ökade samarbete med andra myndigheter,
Bättre bevisläge
Enligt uppgifter i Sydsvenskan pågår det 47 förundersökningar hos polisens krigsbrottskommission. På kort tid har antalet anmälningar mer än fördubblats.
Hittills har svenska krigsbrottsutredningar enligt polisen främst handlat om brott begångna långt tillbaka i tiden, i till exempel Bosnien, Kosovo, Rwanda och Sudan. Det är svårutredda och komplexa brott eftersom det oftast bara finns muntlig bevisning. Annan bevisning saknas ofta helt.
I dag får polisen kännedom om misstänkta brott tidigare och modern teknik med till exempel bilder och filmer i sociala medier gör att bevisläget blir bättre.
Anställer 24 personer
Därför anställs fem nya utredare och flera personer inom underrättelse, analys och administration – Totalt 24 nya årsarbetskrafter.
Fyra personer dömts
Enligt en kartläggning som Sydsvenskan har gjort var polismördaren Jackie Arklöv den förste i Sverige i modern tid som dömdes för krigsbrott (begångna före polismorden i Malexander). De senaste sex åren har ytterligare fyra personer dömts.
• 2011 dömdes en 45-årig lägervakt till fem års fängelse för att ha torterat serbiska fångar i Bosnien under inbördeskriget på 1990-talet.
• I juni 2013 dömdes en 55-årig rwandier till livstids fängelse för folkmord i Rwanda i mitten av 1990-talet.
• I maj 2016 dömdes en 61-årige rwandier till livstids fängelse för folkmord i Rwanda i mitten av 1990-talet.
• I augusti 2016 dömdes en 29-årig syrier till åtta års fängelse för folkrättsbrott och misshandel.
