Mannen samtyckte när han dömdes till misshandel till samhällstjänst, men flyttade sedan till sitt hemland Nederländerna – och har därefter inte gått att nå.
Åklagaren ansåg att misskötsamheten var så allvarlig att mannen skulle dömas till sitt alternativa fängelsestraff på två månader, men hovrätten anser att en varning är tillräckligt.
En nederländsk man dömdes i augusti 2020 till villkorlig dom och 75 timmars samhällstjänst för att ha misshandlat sin son. Tingsrätten beslutade i påföljdsdelen om ett alternativt fängelsestraff på två månader. Mannen var inte själv på plats under huvudförhandlingen, men var kallad och företräddes av en offentlig försvarare.
Åklagaren har nu begärt att den utdömda påföljden ska undanröjas och ersättas med det alternativa fängelsestraffet. Mannen flyttade hösten 2020 till Nederländerna utan att genomföra samhällstjänsten och är alltjämt bosatt där. Enligt frivården har man försökt få tag på mannen utan att lyckas nå honom via de kontaktuppgifter man haft.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Inga efterforskningar
Mannen har nu hörts via länk, med hjälp av nederländsk domstol. Han bytte telefonnummer för några år sedan, men det var året innan han dömdes. Han har samma e-postadress som tidigare och säger sig inte ha fått några kallelser från frivården. Han sade sig i tingsrätten också alltjämt samtycka till att utföra samhällstjänst, men uppgav att det kunde bli svårt om den måste genomföras i Sverige, eftersom han då riskerar att förlora hus och arbete.
En företrädare för frivården förklarade i tingsrätten att man inte gör några efterforskningar kring adress och inte kan hämta in adresser från andra myndigheter än Skatteverket. Kriminalvården har avtal med bland annat Nederländerna som gör det möjligt att överföra verkställigheten av samhällstjänsten, men då behöver man kontaktuppgifter och telefonnummer till klienten samt veta skälet för att man uppehåller sig i det aktuella landet och om man har för avsikt att stanna där.
Hovrätten nöjer sig med varning
Genom att samtycka till att utföra samhällstjänst åtar man sig att se till att det finns aktuella kontaktuppgifter som gör att man kan nås, konstaterade Jönköpings tingsrätt. I och med att mannen var kallad till rättegången och företräddes av försvarare har han haft en skyldighet att hålla sig underrättad om utfallet. Mannen har också medgett att han fått en översatt version av domen i november 2020, men har trots det dröjt till våren 2021 med att kontakta frivården.
Mannen hade därmed gjort sig skyldig till misskötsamhet, ansåg tingsrätten. Domstolen ansåg dock inte att omständigheterna var tillräckliga för att påföljden skulle ersättas med fängelse, utan tingsrätten beslutade i stället om en varning enligt 27 kap. 6 § brottsbalken.
Mannen överklagade och yrkade att varningen skulle upphävas. Göta hovrätt ansluter sig dock helt till underinstansens bedömning och fastställer nu varningsbeslutet. (Blendow Lexnova)
