Hovrätten går på samma linje som tingsrätten och frikänner en 21-årig man som åtalats för att ha våldtagit en kvinna som han haft över på middag.
Det finns diskrepanser mellan det kvinnan berättat i tingsrätten och det hon berättat för andra i anslutning till händelsen som gör att bevisningen inte kan anses ge något mer påtagligt stöd för åtalet, anser hovrätten.
En nu 21-årig man åtalades i Nacka tingsrätt för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt efter en händelse i februari 2020.
21-åringen hade då stämt träff med en kvinna som han ursprungligen fått kontakt med via dejtingappen Tinder och som han sedan haft kontakt med under en tid. Kvinnan hade kommit till mannens bostad, där de ätit middag och druckit alkohol. Under natten hade de även tittat på tv, lyssnat på musik och haft sex vid tre separata tillfällen.
Kvinnan menade dock efteråt att parterna i själva verket haft sex vid fem tillfällen under natten – och att mannen vid ett av dessa bland annat genomfört ett vaginalt och ett analt samlag med henne utan hennes samtycke. Hon skulle ha vaknat av att mannen drog i hennes trosor och tog henne på rumpan. Han skulle sedan ha börjat penetrera henne med fingrarna för att kort därefter börja ha samlag med henne. När mannen började penetrera kvinnan analt skrek hon dock till och han bad då om ursäkt och avbröt aktiviteterna.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Två ”fylliga” berättelser
Mannen uppgav för egen del att det samlagstillfälle som kvinnan beskrev över huvud taget inte ägt rum. Kvinnan kunde enligt honom ha känt sig kränkt eftersom han på morgonen inte velat skjutsa henne och heller inte låtit henne duscha, eftersom hans familj skulle komma hem snart.
Tingsrätten ansåg att både mannen och kvinnan hade lämnat ”förhållandevis fylliga berättelser” om vad som hänt – och att ingen framstod som konstruerad eller svårförklarlig. Berättelserna stämde väl vad gäller parternas relation och händelseförloppet i stort, men skilde sig åt avseende antalet tillfällen de haft sex, förekomsten av vissa sexuella handlingar och frivilligheten av dessa.
Parterna hade hörts av polis två respektive tre månader i efterhand – och mannen och kvinnan hade vid händelsen druckit alkohol och sovit emellanåt. Det var därför inte konstigt att berättelserna gick isär något, men det var också påkallat med viss försiktighet vid värderingen av uppgifterna, ansåg tingsrätten. Till detta kom att kvinnan medgett att hon blivit arg över att inte få duscha eller få skjuts – samt över att mannen på morgonen ifrågasatt varför hon var trött eftersom ”hon inte gjort så mycket”.
Mannen frikändes av oenig tingsrätt
Att kvinnan nära efter händelsen berättat för ungdomsmottagning, vänner och sin mamma om att hon utsatts för ett övergrepp vägde samtidigt inte heller så tungt, eftersom hon inte lämnat några närmare uppgifter – och det hade hon heller inte gjort i samband med polisanmälan. Sammantaget fanns det enligt tingsrätten tveksamheter kring kvinnans berättelse och hennes uppgifter fick inte heller något ”entydigt direkt eller indirekt stöd” av den övriga bevisningen.
Tingsrätten beslutade därför att lämna åtalet utan bifall, dock med röstetalet 2–2. Rådmannen och en nämndeman var skiljaktiga och ansåg att bevisningen höll för att fälla 21-åringen för oaktsam våldtäkt. Åklagaren överklagade och yrkade att Svea hovrätt skulle fälla 21-åringen för oaktsam våldtäkt.
Domstolen väljer dock nu att gå på samma linje som tingsrätten och frikänner mannen.
Frikänns ännu en gång
Kvinnan har lämnat en lång, levande och detaljrik berättelse, vilken i hög grad framstår som självupplevd – och har vid förhöret också gjort ett trovärdigt intryck. Det saknas också anledning att betvivla tillförlitligheten i hennes uppgifter. Den övriga bevisningen ger enligt hovrätten visst stöd för åtalet, på så vis att det får anses utrett att kvinnan kort tid efter natten hos mannen berättade för anhöriga och vänner att hon blivit våldtagen. Det framgår samtidigt att hon varken för sin mamma, för sin kusin eller för en vän har berättat några detaljer om övergreppet.
”Även om det kan framstå som förklarligt att [kvinnan] inte ville berätta närmare om händelsen för dem är det ofrånkomligt att bevisvärdet av dessa vittnesmål redan på grund härav är tämligen lågt”, skriver hovrätten. Kvinnan har dessutom berättat både för sin kusin och en av sina vänner att våldtäkten skedde medan hon sov – något som inte är förenligt med hennes berättelse i tingsrätten. Vad kvinnan berättat för en annan vän stämmer bättre med hennes berättelse i domstol, men även här finns det avvikelser.
Sammantaget kan den muntliga bevisningen inte anses något mer påtagligt stöd för åtalet, konstaterar hovrätten. Av journalanteckningar från den ungdomsmottagning som kvinnan besökt efter händelsen framgår det också att hon sagt att hon blivit våldtagen när hon sov och inte heller här finns det alltså något tydligt stöd för hennes berättelse. Sammantaget kan stödbevisningen inte anses ha sådan styrka att det mot mannens nekande är styrkt att han haft samlag med kvinnan mot hennes vilja och åtalet ska därför ogillas. (Blendow Lexnova)
