En person begärde att få ta del av två ljudupptagningar i utredningen av mordet på Olof Palme. Polismyndigheten erbjöd i stället skriftliga förhörsprotokoll då ljudupptagningarna ansågs omfattas av sekretess. Kammarrätten beslutar att ljudupptagningarna ska lämnas ut då de inte kan anses kränka den frid som tillkommer Stig Engström.
En man begärde hos Polismyndigheten om att få ta del av allmänna handlingar i utredningen av mordet på Olof Palme. Polismyndigheten ansåg att innehållet i ljudupptagningarna inte kan lämnas ut då de är av en annan art än de skriftliga uppgifterna. Förhörsprotokollet är förvisso en transkribering av upptagningen, men de senare innehåller utöver själva uppgifterna även ljud, alltså den enskildes röst och tonläge. Att lämna ut den typen av uppgifter kan uppfattas som integritetskränkande för den enskilde. Trots att förhörsprotokollet är offentliga bedömde Polismyndigheten att ljudupptagningarna omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut.
Till kammarrätten anför personen att Stig Engström har en välkänd röst och skulle inte förtalas genom att ljudupptagningen röjs. Stig Engström har förekommit i åtskilliga media sedan i vart fall år 1986. Det är inte tillräckligt för sekretess till förmån för en avliden person att man kan föreställa sig att personen inte skulle vilja att uppgifter om denne granskas, utan det fordras att uppgifterna är menliga till sin karaktär. Hur Stig Engström har framfört sin förhörsutsaga, som i text är offentlig sedan år 1989, kan med hänsyn till att det är känt hur han pratar och att han inte hållit hemligt vad han framfört, inte vara menligt för honom.
Saknas närstående personer
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att Stig Engström avled år 2000 och att det inte finns personer som kan anses som närstående till honom i offentlighets- och sekretesslagens mening. Sekretessbedömningen ska därför göras enbart i förhållande till Stig Engströms skyddsintresse.
Vad gäller sekretess till förmån för avliden uttalade Högsta förvaltningsdomstolen i ett rättsfall från 2007att det i förarbetena görs en hänvisning till brottet förtal av avliden. En jämförelse med det brottet leder till att sekretess bör kunna gälla om uppgiften kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, till exempel för integritetskänsliga uppgifter som det med fog kan antas att den avlidne inte velat skulle komma till någon annans kännedom ens efter hans eller hennes död. I avgörandet hänvisar Högsta förvaltningsdomstolen till två andra rättsfall.
Det framgår enligt kammarrättens mening klart av praxis och förarbetsuttalanden att när det gäller uppgifter som direkt berör endast en viss avliden – och alltså inte primärt berör eller påverkar till exempel en efterlevande – ska 35 kapitlet första stycket l § OSL inte tillämpas med ett omvänt skaderekvisit enligt sin ordalydelse. Istället bör presumtionen, med beaktande enbart av hänsynen till den avlidne själv, vara att en uppgift är offentlig om den inte kan anses kränka den frid som tillkommer den avlidne. Att den avlidne före sin död har uttalat en vilja att vissa uppgifter ska förbli hemliga kan enligt kammarrättens mening beaktas om uppgifterna är av integritetskänslig karaktär, men knappast om de i sig är harmlösa.
Förhören ska lämnas ut
Kammarrätten, som har tagit del av ljudupptagningen av förhöret med Stig Engström, gör följande bedömning: Det skriftliga protokollet från det aktuella förhöret med Stig Engström har överlämnats till domstol med anledning av åtalet mot Christer Pettersson. Sekretessen för själva sakinnehållet i förhöret har därmed upphört att gälla enligt 35 kap. 7 § OSL. Det får anses vara allmänt känt att Stig Engström förekommer i utredningen om mordet på Olof Palme och att han förhörts av polisen. Det finns inspelningar av Stig Engströms röst på internet. Klaganden har bland annat gett in en intervju med Stig Engström och två inspelningar från rättegången mot Christer Pettersson.
Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att tilläggsinformationen till det skriftliga protokollet i form av Stig Engströms röst och tonläge, inte är av sådan karaktär att den kan anses kränka den frid som tillkommer honom. Överklagandet ska därför bifallas. (Blendow Lexnova)
