Lundin Energys tidigare vd och nuvarande styrelseledamot Alexandre Schneiter åker på en tvärnit när Svea hovrätt beslutar avslå hans begäran att avvisa åtalet om folkrättsbrott.
– Vi kommer att överklaga. Frågan var gränserna för universell jurisdiktion egentligen går är av stort prejudikatintresse, säger advokat Per E Samuelson.
Såsom privata försvarare för Lundin Energys tidigare vd och nuvarande styrelseledamot Alexandre Schneiter yrkade advokaterna Per E Samuelson, Johan Rainer och Olle Kullinger att hovrätten i första hand skulle undanröja tingsrättens beslut att inte avvisa åtalet om folkrättsbrott och återförvisa frågan till tingsrätten för förnyad handläggning. I andra hand har de yrkat att hovrätten ska avvisa åtalet. Nu har hovrätten kommit fram till beslutet att avslå yrkandet om undanröjande av beslutet och återförvisning av frågan till tingsrätten för förnyad handläggning. Hovrätten lämnar även överklagandet av åtalet utan bifall.
Inte rättegångsfel
Hovrätten anser att tingsrättens beslut att inte hålla förhandling och höra expertvittnet professor William Schabas inte utgör ett rättegångsfel av de skäl som tingsrätten har anfört.
Försvaret har även, i överklagandeskriften, uppgett att åtalet ska avvisas på den grund att svensk domstol saknar behörighet. De hänvisar till att Alexandre Schneiter är medborgare i Schweiz. Han bor i Genève. Han vistas inte i Sverige och gjorde inte heller det då åtal väcktes. Försvararna hänvisar till att de påstådda huvudbrotten har begåtts i Sudan. De påstådda medhjälpsgärningarna har också begåtts i Sudan, med undantag för en medhjälpsgärning som ska ha inträffat i Schweiz.
”Detta innebär att svensk domstol endast har behörighet att ta upp åtalet till prövning mot Alexandre Schneiter enligt bestämmelserna om universell jurisdiktion”, skrev försvararna som samtidigt hänvisade till ett expertutlåtande, upprättat av professor William Schabas och Dr. Guenael Mettraux där det framgår att universell jurisdiktion saknas för krigsförbrytelser i icke internationella väpnade konflikter såväl nu som under i målet aktuell tidsperiod.
Svensk domsrätt
Hovrätten skriver att ”beträffande frågan om svensk domsrätt gör hovrätten inte någon annan bedömning än den tingsrätten har gjort”.
Slutligen skriver hovrätten att ”vid denna utgång har Alexandre Schneiter inte rätt till någon ersättning för rättegångskostnader i hovrätten, varför han inte heller har beretts möjligheten att komma in med yrkande därom”.
Frågan om universell jurisdiktion – stort prejudikatintresse
Dagens Juridik når advokat Per E Samuelson som kommer med försvarets besked efter hovrättens beslut:
– Vi kommer att överklaga. Frågan var gränserna för universell jurisdiktion egentligen går är av stort prejudikatintresse, säger han.
Han hänvisar till att åklagaren Henrik Attorps hävdar att tingsrätten har universell jurisdiktion över en utländsk medborgare (Schneiter) som inte vistas i Sverige utan i sitt hemland (Schweiz) för påstådd medhjälp till krigsbrott i ett tredje land (Sudan). Per E Samuelson hänvisar även till att åklagaren påstår att så skulle vara fallet såväl enligt inhemsk rätt (BrB 2:3 punkten 6 jämfört med 2:7) som enligt allmän folkrätt.
– Åklagaren har fel. Det finns ingen regel i allmän folkrätt om universell jurisdiktion när den åtalade personen inte vistas på det åtalande landets territorium.
Sådan regel i konflikt med svensk lag
Han uppger att allmän folkrätt uppstår om staters gemensamma handlingssätt, statspraxis, utvecklar sig till en sedvana som grundar sig på en rättsövertygelse. Detta innebär att för att en sedvana ska kvalificera som juridiskt bindande sedvanerätt krävs för det första att man objektivt kan konstatera en kontinuerlig statspraxis (usus), och för det andra att staterna subjektivt anser sig juridiskt bundna av denna praxis (opinio juris sive necessitatis)
– Om det hade funnits en sådan regel som åklagarna gör gällande skulle varje land i hela världen ha kunnat åtala Schneiter och kräva att han reste dit för att underkasta sig just deras lagföring. Även Sverige skulle vara bundet av en sådan regel och skulle tvingas acceptera att andra länder behandlade svenska medborgare som bor i Sverige likadant som åklagaren nu vill behandla Schneiter. En svensk medborgare som bor i Sverige skulle i så fall, till exempel, kunna åtalas av en kinesisk åklagare för påstådda krigsbrott i tredje land och tvingas resa till Kina för att underkasta sig kinesisk lagföring. En sådan regel skulle omedelbart komma i konflikt med svensk lag. Sverige utlämnar inte sina egna medborgare.
– Redan detta enkla exempel visar att det är något fundamentalt fel med åklagarens sätt att resonera. Vi hyser därför gott hopp om att Högsta domstolen kommer att bevilja prövningstillstånd för att närmare precisera var gränserna för universell jurisdiktion enligt svensk rätt och allmän folkrätt egentligen går. Frågan har stort prejudikatintresse eftersom ett stort antal lagföringar om krigsbrott pågår och fler är att vänta.
Efter hovrättens beslut har tingsrätten beslutat att målets handläggning ska återupptas.
I och med att händelserna i det aktuella målet ligger långt tillbaka i tiden finns det målsäganden som börjar bli gamla. Åklagaren Henrik Attorps har bland annat begärt om bevisupptagning utom huvudförhandling skyndsamt med en kvinna på grund av hennes allvarliga sjukdom och prognos om kvarvarande livstid. Försvararna håller med om detta och menar att detta kan ske med endast dem, och inte de tilltalade på plats.
