Skatteverket kräver nya, kontroversiella redskap för att bekämpa gängkriminalitet, penningtvätt, illegal arbetskraft och bidragsfusk. Det skriver DN som talat med myndighetschefen Katrin Westling Palm.
– Ge myndigheter rätt att dela och samköra uppgifter med AI-teknik, och inför biometrisk id-kontroll, säger generaldirektör Katrin Westling Palm till tidningen.
Skatteverkets chef Katrin Westling Palm uttalar sig i Dagens Nyheter i debatten om penningtvätt, fifflande underleverantörer och skuggsamhälle.
– Sveriges bristande kontroll av identitet och omfattande sekretess, som hindrar informationsutbyte mellan myndigheter, är källan till att grov brottslighet, arbetslivskriminalitet och bidragsfusk kan pågå år efter år, säger hon till DN.
Sekretessfrågan utreds sedan i somras
Vidare pekar hon på att dagens regelverk bidrar till att 25 personer kan fortsätta bo i en etta och arbeta på usla villkor månad efter månad, kanske i flera år.
Moderaterna föreslog nyligen flera åtgärder för att motverka skuggsamhället, däribland slopad sekretess mellan myndigheter. Förslaget ska enligt medieuppgifter stödjas av C, KD, L och SD i socialförsäkringsutskottet och har därmed majoritet i riksdagen.
Sekretessfrågan utreds sedan i somras. En första översyn ska överlämnas denna vecka och slutrapport senast den 30 juni 2022.
Dela information
Polisen, Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket de största myndigheterna bland Sveriges drygt 450 myndigheter. Myndigheterna som sitter på stora mängder information får inte dela den sinsemellan. Sekretessen gäller även mellan avdelningar på samma myndighet, till exempel mellan Skatteverkets folkbokföring och skatteavdelning.
– Svenska myndigheter sitter på en guldgruva, men vi får bara borra i den med plaströr, säger Katrin Westling Palm till DN.
Problemen med svartjobb och annan brottslighet är störst inom bygg, städ, restaurang och åkerier, men även små däckverkstäder och nagelsalonger. Ju större projekt med många underleverantörer, desto större risk för att det blir fel, enligt Skatteverket.
Skuggsamhälle
När man talar om ett skuggsamhälle syftar man oftast på människor som finns i ett land men ändå inte. För Sveriges del kan det handla om papperslösa personer, tredjelandsinvandrare och EU-migranter.
Användandet av illegal arbetskraft och andra arbetslivsbrott ökar. Enligt Skatteverket behövs ändringar i registerlagstiftningen för att informationsutbytet mellan myndigheterna ska kunna användas effektivt. detta behövs för att automatiska kontroller kan byggas in i myndigheternas system.
– Ge myndigheter rätt utbyta information och automatiskt samköra uppgifter med hjälp av till exempel AI, artificiell intelligens, och algoritmer. Då ökar vi träffsäkerheten markant i sökandet efter misstänkta individer, företag och adresser, och brukar guldgruvan med vassaste diamantborren.
Kräver säkrare id-system
Skatteverket kräver dessutom säkrare id-system:
– Inför biometrisk id-förvaltning. Med maskinella urval och säkra identiteter skulle vi effektivt kunna komma åt många brott.
Biometerisk id-kontroll säkrar människors identitet med fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller andra biometriska personuppgifter.
Den personliga integriteten
DN ställer frågan om den personliga integriteten.
– I dagens snabba digitaliserade värld tjänar alla på att kunna lita på att den som utger sig för att personen X eller företaget Y också är det, och att allas priser tål granskning.
Katrin Westling Palm tror att Sverige och svenskarna börjar bli mogna för att pröva nya brottsbekämpande åtgärder. Hon pekar på att myndigheterna i Norge sitter tillsammans och agerar mot misstänkt organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.
