I fredags meddelade regeringen att man går vidare med förslaget om att införa ett kronvittnessystem i syfte att ”bryta tystnadskulturen” bland kriminella.
Advokatsamfundet, som var kritiskt i sitt remissvar, är fortsatt kritiskt till regeringens förslag.
– Det finns en risk att det leder till ett angiverisystem och felaktiga utpekanden, säger generalsekreteraren Mia Edwall Insulander till Dagens Juridik.
Regeringens förslag innebär att personer som medverkar i utredningen av annans brottslighet ska kunna få ett lindrigare straff. Enligt förslaget ska åklagaren redan i sin stämningsansökan ge domstolen ett påföljdsförslag som domstolen sedan har att ta ställning till. Väljer domstolen att inte lindra påföljden för ett ”kronvittne” måste beslutet motiveras.
Förslaget grundar sig i utredningen från justitierådet Stefan Johansson och har varit ute på remiss. En av de remissinstanser som riktade kritik mot förslaget var Advokatsamfundet, som också avstyrkte förslaget. Samfundets generalsekreterare, Mia Edwall Insulander, är dock inte förvånad över att regeringen valde att gå vidare med förslaget.
– Det är i och för sig inte förvånande att regeringen går vidare med förslaget eftersom fokus idag främst ligger på effektiv brottsbekämpning och utredningen föreslår att det ska införas. Med beaktande av de rättssäkerhetsrisker som förslaget innehåller vore det dock olyckligt om förslagen ledde till lagstiftning. Mot bakgrund av de invändningar som bland annat samfundet framfört hoppas jag dock att man är noga med att följa upp och utvärdera den här lagstiftningen om den införs.
Ifrågasätter effektiviteten
Enligt Advokatsamfundet finns det risk att det skapas ett angiverisystem samtidigt som effektiviteten av systemet kan ifrågasättas.
– Det finns en risk att det inte blir så effektivt som man skulle önska. Varför ska en person misstänkt för ett brott ange någon annan om man inte är garanterad en strafflindring? Särskilt när risken för repressalier från den ’den egna’ kriminella världen kan vara mycket stor om man samarbetar med de brottsbekämpande myndigheterna.
– Det finns också en risk att det leder till ett angiverisystem och felaktiga utpekanden. Detta är visserligen något som alltid måste bedömas av domstolen vid själva bevisvärderingen men risken är att starkare individer i nätverk försöker uppnå fördelar på bekostnad av svagare individer. Det finns också risker att fall inte behandlas lika om vissa kan premieras, när det gäller mer svårutredd brottslighet, jämfört med personer misstänkta för mer lättutredda brott.
Tystnadskulturen kan öka
Mia Edwall Insulander pekar också på att systemet får konsekvenser för brottsoffren.
– Systemet kan få negativa konsekvenser för brottsoffren när det upplevs som stötande att personer som har utsatt dem för brott får strafflindring. Också frågan om det eventuellt kan påverka brottsoffrets rätt till skadestånd är viktig att inte tappa bort.
Hon tror inte heller att systemet kommer att leda till att tystnadskulturen bland kriminella bryts.
– Nej. Snarare finns en risk att det tvärtom blir så att tystnadskulturen, eller i vart fall kulturen där gängkriminella utnyttjar och hotar varandra, ökar när det finns en möjlighet att ’skvallra’ på varandra. Det är därför det är extra angeläget att lagstiftningen, om den införs, verkligen utvärderas efter ett tag.
