Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Lagrådet: Nej till hedersförtryck som nytt brott



Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) och finansminister Mikael Damberg (S) Foto: Anders Wiklund / TT

Lagrådet avstyrker regeringens förslag om att införa det nya brottet hedersförtryck.
Detta då Lagrådet inte kan tillstyrka förslagets konstruktion och straffskala.

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt brott, hedersförtryck, i brottsbalkens fjärde kapitel. Enligt regeringen skulle det nya brottet göra det straffbart att ”begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.

Förslaget hamnade strax innan jul på Lagrådets bord, och nu står det klart att förslaget om att införa det nya brottet ratas av Lagrådet.

För högt straffminimum

Lagrådet anser att man inte kan tillstyrka den ”konstruktion och den straffskala” som det föreslagna brottet har getts. I sitt svar till regeringen pekar lagrådet på problem med brottets minimistraff samt det faktum att regeringen strukit ett, vad Lagrådet anser, viktigt rekvisit från utredarens förslag.

Enligt Lagrådet kan det för en tillämpning av det nya brottet ”räcka med ett handlande som består i ett antal ofredanden eller några fall av ringa skadegörelse, det vill säga brott vars straffvärde i normala fall sammantaget inte når upp till mycket mer än allmänna fängelseminimum, som är 14 dagar, eller eventuellt inte ens till fängelsenivå”. Enligt regeringens förslag ska i fängelse i minst ett år dömas ut i situationer av detta slag med hjälp av det nya brottet. ”Att låta den omständigheten att syftet med gärningarna har varit att bevara eller återupprätta hedern hos någon enskild person eller grupp av personer verka så starkt straffvärdehöjande att brottet straffvärdemässigt hamnar på fängelse i åtminstone ett år är kort sagt inte rimligt”, skriver Lagrådet.

Lagrådet lyfter brottet olaga förföljelse som ett exempel på en brottstyp där flera gärningar visserligen kan läggas ihop och anses utgöra ett brott, även om det saknas något ”värderande kvalificerande rekvisit” som ska vara uppfyllt. Enligt Lagrådet är skillnaden dock att straffminimum för olaga förföljelse är 14 dagars fängelse, vilket gör att avsaknaden av ett sådant rekvisit inte utgör ett problem.

Avstyrker förslaget

Enligt Lagrådet tycks regeringen ha haft ”en viss situation för ögonen” när man utformat sitt förslag samtidigt som man inte utformat den nya bestämmelsen så att den endast träffar sådana situationer. Ska minimistraffet ligga så högt som föreslagits måste regeringen, enligt Lagrådet, avgränsa det straffbara området.

Lagrådet anser att en brottsförutsättning med liknande funktion som den regeringens utredare föreslog måste ingå i den nya brottskonstruktionen. Samtidigt säger sig Lagrådet ha ”förståelse för bedömningen att en brottsförutsättning som tar sikte på om gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada självkänslan inte är lika träffande här som vid fridskränkningsbrotten”. Om lagstiftningen inte kompletteras med en avgränsande brottsförutsättning kan det dock ”faktiskt diskuteras om den inte skulle kunna ses som diskriminerande mot vissa grupper”, skriver Lagrådet och avstyrker förslaget.

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons