Nya restriktioner och envisa flaskhalsproblem ger en svagare tillväxt i svensk ekonomi den närmaste tiden. Men underliggande är ekonomin och jobbtillväxten stark.
– Företagen rustar för en fortsatt hög efterfrågan och ökar både investeringar och antalet anställda, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Handelsbanken presenterar nu en Konjunkturprognos där Handelsbanken bland annat motiverar varför det är för tidigt för Riksbanken att höja styrräntan:
”Hushållens plånböcker urholkas just nu av höga energipriser, som drivit upp inflationen till den högsta nivån sedan tidigt 1990-tal. Men till skillnad från USA sticker inte den prisutvecklingen på andra varor och tjänster iväg. Därför anser Handelsbankens ekonomer att det är för tidigt för Riksbanken att höja styrräntan”.
– Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, säger Christina Nyman.
Handelsbanken menar att risken då ökar att löneavtalen nästa år hamnar lägre än vad som är förenligt med inflationsmålet. Det talar för att Riksbanken är tålmodiga och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan, med att höja räntan.
Störningar i leverantörskedjorna
Vidare skriver Handelsbanken att hög efterfrågan bidrar till att flaskhalsar och andra störningar i leverantörskedjorna förblir problematiska under 2022, även om de förväntas lätta successivt.
”Störningarna har bidragit till upprepade inflationsöverraskningar och fortsätter att grumla utsikterna. Inflationen kommer mattas av under 2022, men på grund av den ovanligt höga inflationen ser inte längre alla centralbanker det som möjligt att förlita sig på prognoser och minskar därför stimulansåtgärderna”, enligt Handelsbankens prognos.
Handelsbanken hänvisar till att inte minst Federal Reserve, kommer att strama åt snabbare för att hantera risken för en ihållande hög inflation. Sammantaget beräknas världsekonomin öka med 4,4 procent under 2022, en tydlig nedgång från 2021. Under åren 2023–2024 räknar bankens ekonomer med en global BNP-tillväxt på 3,7 respektive 3,3 procent
Energipriserna och omställningen av energi
Handelsbanken går även in på energipriserna och omställningen av energi.
”När solen skiner och vinden blåser kan förnybara energikällor vara billigare än fossil energi. Men omställningen till volatil energi ger också volatila priser. Om energipriserna ligger kvar på dagens nivå till och med februari beräknas hushållens energikostnader bli cirka 20–25 miljarder kronor högre än normalt för perioden juli 2021 till februari 2022. Det motsvarar i genomsnitt omkring 2 000 kronor per person och 8 000 kronor för ett hushåll med fyra personer”, framgår det i rapporten.
– Den gröna omställningen måste kombineras med en energipolitik som säkerställer väderoberoende energitillförsel, och att utsatta hushåll kompenseras för höga energipriser, för att det inte ska bli omfattande bakslag i omställningen. Regeringens aviserade elkompensation på 7 miljarder kronor till hushåll för höga energipriser kan ses i det ljuset, säger Christina Nyman.
Den geopolitiska oron
Vidare hänvisar Handelsbanken till att sårbarheten i energisektorn understryks också av den geopolitiska oron kring Ryssland och Nato om Ukraina, som bland annat skulle kunna leda till ännu högre energipriser om konflikten eskalerar ytterligare.
– Det skulle i sin tur medföra urholkad köpkraft men också risk för energibrist, med konsekvenser för industrin och hela samhället, säger Christina Nyman.
Rapporten nämner även att rekordhöga energipriser tryckte upp inflationen till 4,1 procent i december. Exklusive energi är inflationen mer i linje med Riksbankens mål. Successivt kommer energipriserna bidra allt mindre till inflationen som då faller tillbaka under Riksbankens mål. Men en allt starkare arbetsmarknad och högre löner i 2023 års avtalsrörelse talar för att det underliggande inflationstrycket stiger under 2023 och 2024. I slutet av prognosperioden bedömer vi att inflationen kommer att ligga kring inflationsmålet på 2 procent.
”Det finns tydliga tecken på att ekonomin är på väg in i en lugnare tillväxtfas och framförallt hushållen har blivit mindre optimistiska. Handelsbankens ekonomer räknar med att rekordhöga elpriser och de nya restriktionerna håller tillbaka både hushållens konsumtion och tjänsteexporten i närtid”, skriver Handelsbanken.
– Men vi förväntar oss inte att restriktioner till följd av omikron resulterar i tvärnit för den ekonomiska tillväxten, utan snarare en tillfällig paus. Både hushåll och företag har lärt sig leva med pandemin, säger Christina Nyman.
Hushållen har stark ekonomi
Vidare noterar Handelsbanken att hushållen har som helhet en stark ekonomi. Vilket i kombination med ett högt sparande och ett uppdämt konsumtionsbehov, på tex nöjen och kläder, talar för att hushållens konsumtion tar ny fart när smittan minskar och restriktionerna fasas ut.
– Trots att det är brist på arbetskraft inom flera branscher räknar vi med att det finns personer att anställa och att antalet sysselsatta i år ökar med 60 000 och arbetslösheten fortsätter att sjunka, säger Christina Nyman.
Handelsbanken skriver att tillväxten dämpas nästa år då resursläget normaliseras och arbetslösheten planar ut på strax över 7 procent. BNP väntas öka med 3,6 procent i år, med 2,2 procent 2023 och 1,9 2024.
Vidare hänvisar Handelsbanken till att det starka bostadsmarknadsläget driver på bostadsbyggandet, vilket innebär att underskottet av bostäder minskar. Samtidigt håller en fortsatt hög efterfrågan på bostäder uppe priserna och bankens prognos är att bostadspriserna stiger med nära 5 procent under året, för att sedan bromsa in.
”Hastigheten i nedgång och återhämtning under den här krisen har varit helt unikt. Dessutom har produktivitetstillväxten varit förvånansvärt stark under pandemin. Distansarbetet har fungerat oväntat bra och visat på underutnyttjat kapital”, skriver Handelsbanken.
Vidare uppger banken att den starka trenden för digitalisering och hållbara investeringar talar för att den negativa trenden inom produktivitetstillväxten under de senaste årtiondena kan vända.
