Det var fråga om en kroppsbesiktning – inte en kroppsvisitation – när en polis sökte igenom en 16-årings kalsonger med hjälp av en ficklampa i ett nedsläckt trapphus.
Det konstaterar Justitieombudsmannen som riktar kritik mot Polismyndigheten för den aktuella undersökningen, men även för den bristande dokumentationen i ärendet.
En kvinna JO-anmälde Polisen och påstod att hennes son, som var 16 år vid tillfället, och dennes vän stoppats av polisen i september 2019. Under ingripandet kom, enligt kvinnan, först en kroppsvisitering av 16-åringen att ske utomhus innan en av polismännen beslutade sig för att ta in 16-årigen i ett trapphus där han fick ta av sig alla kläder för att kroppsbesiktigas. Kvinnan var kritisk till att åtgärden genomfördes i en port mitt på ljusa dagen.
Polismyndigheten har i ett remissvar till JO uppgett att de två unga männen observerades av tre patrullerande poliser som tyckte att de ”skyndsamt tog sig in i ett trapphus i samband med att poliserna uppmärksammade dem”. De unga männen upplevdes av poliserna som ”nervösa” och i det aktuella trapphuset hittades en cannabiskvarn med rester av cannabis i. Då uppstod en misstanke om narkotikainnehav och beslut om kroppsvisitation fattades.
Visitationen påbörjades utomhus, men när 16-åringens kalsonger skulle undersökas föreslog en av poliserna att detta skulle göras inom trapphuset bakom en undersökningsvägg, vilket 16-åringen godtog. För att kunna se i mörkret använde sig polisen av en ficklampa för att ”snabbt” lysa i 16-åringens kalsonger – men ingen narkotika hittades. I remissvaret har Polismyndigheten uppget att det var ett ”gränsfall om åtgärden var att betrakta som en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning” och det kan inte heller uteslutas att den aktuella polismannen ”kunnat iaktta en begränsad men intim del av (16-åringens) kropp”.
Fråga om kroppsbesiktning – får kritik
Justitieombudsmannen konstaterar i sitt beslut att en kroppsvisitation för att söka efter narkotika i någons kläder kan vara godtagbart, men att det är av betydelse hur denna har genomförts. Även om den aktuella polismannen uppgett att han inte hade för avsikt att iaktta 16-åringens intima kroppsdelar har JO ”dock svårt att se att det sätt som undersökningen genomfördes på inte innebar annat än att intima delar av (16-åringens) kropp också kunde iakttas”. JO gör därmed bedömningen att en undersökning av det aktuella slaget är att betrakta som en kroppsbesiktning – och inte en kroppsvisitation. Polismannen använde sig således av en annan och mer ingripande åtgärd än den han beslutat om, vilket JO inte anser är godtagbart.
Vidare har JO uppfattat situationen som att en utomstående ”närsomhelst” kunnat passera stället där kroppsbesiktningen skedde, varför den inte kan anses ha skett i sådan avskildhet och med sådan hänsyn som lagen kräver. Även om 16-åringen godtog att undersökningen genomfördes i trapphuset har samtyckesfrågan dock aldrig berörts av Polismyndigheten och JO konstaterar att 16-åringens eventuella godkännande saknar rättslig betydelse.
Sammantaget kritiseras Polismyndigheten för undersökningen i trapphuset samt den bristande dokumentationen i ärendet.
