En man som, under en drogutlöst psykos, attackerat tre personer med en machete på ett vandrarhem i centrala Stockholm döms för ett mordförsök och två fall av grov misshandel. Varken tingsrätten eller hovrätten anser att han har varit likgiltig till att två av personerna skulle dö, bland annat med hänsyn till hans psykiska tillstånd.
Kvällen den 11 juli 2021 var det EM-final mellan England och Italien. Flertalet av de boende vid ett vandrarhem i centrala Stockholm såg fotbollsmatchen på tv innan de gick och lade sig.
Strax före klockan 03.30 kommer en 33-årig man som tidigare har bott på vandrarhemmet springandes dit, märkbart uppjagad och med en machete gömd under ena armen. Han hade några timmar tidigare tagit bland annat amfetamin och befann sig nu i en drogutlöst psykos. Mannen tog sig in genom vandrarhemmets entré och begav sig till en sovsal som angränsade till receptionen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Ställde ett plåtskåp framför dörren
Väl inne i sovsalen stängde 33-åringen dörren och ställde ett plåtskåp framför den. I salen låg fem personer och sov. Mannen tvingade till sig de boendes telefoner och ringde totalt tre samtal till SOS alarm. I samtalen låter han forcerad och rädd samt uppger att det finns flera personer med skjutvapen som vill döda honom. Han ber därför polisen att komma till vandrarhemmets adress.
Därefter attackerade mannen tre av personerna i sovsalen med macheten. En rumänsk man blev skuren i bröstet och i handen. En engelsman angreps vid två tillfällen. Först mottog han ett hugg i tinningen och i bröstet samt därefter i händerna. En kvinna mottog hugg i ansiktet samt i underarmen och handen. Samtliga överlevde attacken.
33-åringen åtalades vid Stockholms tingsrätt för bland annat tre mordförsök efter det inträffade.
Begick gärningarna under psykisk störning
Den rättspsykiatriska undersökningen konkluderade att mannen begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning i form av en narkotikautlöst psykos. Vid tidpunkten för gärningarna hade han sviktande verklighetskontakt och paranoia.
Tingsrätten konstaterade att de objektiva förutsättningarna för försök till mord var uppfyllda. Vad beträffar uppsåtsfrågan tyder ingenting på att attacken har varit planerad, utan det verkar snarare ha varit fråga om en stundens ingivelse. Mannen ansågs ha haft liktighethetsuppsåt till att beröva engelsmannen livet bland annat med hänsyn till att våldet har riktat sig mot hans huvud och att han angripits två gånger. Angreppet mot de två andra rubricerades dock som grov misshandel eftersom skadebilden inte har varit lika allvarlig och att omständigheterna i övrigt inte talade för att han haft uppsåt till att de skulle avlida.
Sammantaget dömdes han för mordförsök, två fall av grov misshandel, olaga hot och ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till fängelse i tio år förenat med utvisning.
Finns förutsättningar att döma
Domen överklagades till Svea hovrätt i den del den avsåg kvinnan och den rumänska mannen.
I likhet med tingsrätten anser hovrätten att det i objektivt hänseende finns förutsättningar att döma mannen för mordförsök. Rätten framhåller att det är förenat med stora svårigheter att bedöma uppsåt till påstådda försöksbrott.
Omständigheter som talar för att 33-åringen har haft likgiltighetsuppsåt till att de skulle dö är att han har huggit mot offren flera gånger med en stor kniv och träffat vitala delar av kroppen. Han har också angripit tre personer i tre separata skeenden, vilket talar för att han haft tid att besinna och inse faran i sina handlingar.
Trodde att han var jagad
Mot detta talar dock mannens psykiska sinnestillstånd, där han trott att personer har varit ute efter att döda honom. Även det förhållandet att han inte har attackerade mannen och kvinnan vid flera separata tillfällen talar emot att han har varit likgiltig till att de skulle dö. Han ska därför dömas för misshandel och inte försök till mord.
Vidare instämmer hovrätten i tingsrättens slutsats att misshandeln ska rubriceras som grov i stället för synnerligen grov. Målsägandena har nämligen inte tillfogats tillräckligt kvalificerade skador eller synnerligt lidande.
Inte heller gällande påföljdsdelen gör hovrätten någon ändring. (Blendow Lexnova)
