Justitiekansler Anna Skarhed gjorde 2010 en utredning om förbudet mot köp av sexuell tjänst då man konstaterade att ”skillnaderna mellan olika brott inte tillräckligt återspeglades i påföljdsbestämningen”.
Man ville då att ”omständigheter som rör det enskilda sexköpsbrottets straffvärde i större utsträckning borde lyftas fram och beaktas”.
Straffskärpning gav inte genomslag
Skarhed föreslog då att straffmaximum skulle höjas från fängelse sex månader till fängelse ett år. Ett förslag som genomfördes 2011.
I det nu aktuella delbetänkandet ”Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” konstateras dock att lagändringen år 2011 inte fått det genomslag som man hoppades på.
Utredningen föreslår därför att brottet köp av sexuell tjänst ska gradindelas och att man ska införa ett grovt brott i straffskalan.
Skarhed påtalar att hon redan 2010 ansåg att en gradindelning ”inte var lämpligt” eftersom det riskerade att leda till att de ”mindre allvarliga fallen bagatelliseras och nedprioriteras”.
Antalet ”beivrade” brott skulle därmed minska samtidigt som ”de allmänpreventiva och attitydpåverkande effekterna skulle minska”.
Bättre polisutredningar behövs
Skarhed skriver att hon ”inte delar” utredningens bedömning att brottet köp av sexuell tjänst bör gradindelas utan ställer sig ”väsentligen bakom de skäl mot förslaget som anförs av fyra tunga experter i ett särskilt yttrande till betänkandet”.
Hon vill i stället se ändring genom rättspraxis och hon pekar på att så kallade ”påföljdsrelevanta” omständigheter i dag sällan prioriteras i polisutredningarna och att det är därför som 2011 års straffskärpning inte har fått genomslag.
