Den 53-årige mannen åtalades i våras, mot sitt nekande, vid Södertörns tingsrätt för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.
I 53-åringens telefon hittades omfattande chattkonversationer som mannen hade haft med en 14-årig flicka.
Åklagarna åberopade inledningsvis 34 sidor med utdrag från chattkonversationerna som bevisning.
2 642 sidor chattkonversation
Inför rättegången påtalade dock flickans målsägandebiträde för åklagarna att urvalet var bristfälligt eftersom det bland annat saknades datum, tid och i vissa fall fullständig text i de åberopade meddelandena.
Åklagarna hämtade då in samtliga meddelanden mellan flickan och mannen – någonting som sammanställdes och lämnades in till domstolen i en bilaga på 2 642 sidor.
Tingsrätten förelade senare åklagarna att komma in med en slutlig sammanställning av den skriftliga bevisningen och precisera sitt så kallade bevistema – alltså vad som skulle bevisas med de olika uppgifterna.
Under rättegången uppmärksammade tingsrätten åklagarna på brister i utformningen av gärningsbeskrivningarna – bland annat att tidsangivelsen i gärningsbeskrivningarna inte stämde med den presenterade utredningen och att de enskilda gärningarna, trots bevisningens karaktär, inte var preciserade ”varken till tid eller förlopp”.
Åklagarna har, å sin sida, vid flera tillfällen uppgett att bevisningen i målet är ”exceptionellt bra” eftersom samtliga brottsliga gärningar finns dokumenterade i en bilaga till förundersökningsprotokollet.
Tingsrätten konstaterade att gärningsbeskrivningarna inte var sådana att de levde upp till de precisionskrav som gäller. Åklagarna hade enligt tingsrätten ”uppenbarligen” haft goda möjligheter att precisera gärningarna men valt att inte göra det – trots domstolens påpekanden.
”Allvarliga brister”
Sammantaget ansåg tingsrätten att gärningsbeskrivningarna hade ”så pass allvarliga brister att den inte kan läggas till grund för en fällande dom”. Tingsrätten pekade också på att åklagarna flera gånger ändrat både gärningsbeskrivning och bevisning.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Strax före huvudförhandlingen och som svar på tingsrättens förläggande att precisera bevisningen har åklagarna särskilt åberopat vissa sidor i bilagan, men vidhållit att hela processmaterialet åberopas i sin helhet.”
”X (den tilltalades) rätt enligt artikel 6 i Europakonventionen att i detalj underrättas om innebörden av och grunden för anklagelserna mot honom och att dessutom få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar har enligt tingsrättens mening äventyrats genom åklagarnas bevisföring.”
Mannen friades därför på formella grunder – och alltså utan att själva brottsanklagelserna, bevisningen eller omständigheterna i sak prövades av tingsrätten.
Åklagarna överklagade domen eftersom de ansåg att det inte var möjligt att precisera gärningsbeskrivningarna mer än vad man hade gjort.
Svea hovrätt har nu prövat överklagandet och konstaterar att gärningsbeskrivningarna inte har varit så oprecisa att mannen ska frias av formella skäl. Istället slår hovrätten fast att tingsrätten ska pröva ärendet i sak.
