Sju restaurangbolag begärde att skulle slå fast att de hade rätt till ersättning ur sina smittavbrottsförsäkringar till följd av covid-19-restriktionerna.
Men tingsrätten kommer fram till att restriktionerna inte ger rätt till försäkringsersättning.
Målet i Göteborgs tingsrätt handlade om hur villkoren i smittavbrottsförsäkringen skulle tolkas.
Enligt villkoren gäller försäkringen för ”avbrottsskada genom att myndighet med stöd av lag ingriper mot verksamheten för att hindra spridning av smittsam sjukdom”.
Två avskedandedomar som förtjänar eftertanke
Kan anställdas privatekonomiska situation utgöra sakliga skäl för uppsägning, utgör en slagning på sitt barns far i kundhanteringssystemet ett förtroendeförbrukande agerande oavsett syfte – och vad innebär egentligen ett positivt resultat på drogtest? Tommy Iseskog ger sin syn på två färska avgöranden från Arbetsdomstolen, som kan kräva viss eftertanke för att inte missförstås eller övertolkas.
Nekades ersättning
De sju bolagen menar att Folkhälsomyndighetens föreskrifter riktade mot serveringsställen och regeringens förordning om tillfälligt förbud mot servering av alkohol, som meddelats under pandemin, är just sådana myndighetsingripanden som ger dem rätt till ersättning enligt försäkringen.
Men det aktuella försäkringsbolaget nekade att betala ut ersättning, och menade att försäkringen endast gäller vid ett ”direkt ingripande mot ett visst försäkringsställe på grund av att det finns smitta, till exempel salmonella, i lokalen.”
Tingsrätten ger nu försäkringsbolaget rätt och konstaterar därmed att Folkhälsomyndighetens föreskrifter och regeringens förordning därför inte är sådana ingripanden som ger rätt till ersättning enligt försäkringen.
