Bötesstraffet är den vanligast förekommande påföljden men ändå ägnas den relativt lite uppmärksamhet i uppföljningar, analyser och forskning, jämfört med mer ingripande påföljder. Det Brottsförebyggande är rådet som har gjort analysen.
De brottstyper som leder till bötesstraff är framför allt trafikbrott, ringa narkotikabrott och tillgreppsbrott i form av snatteri.
Ordningsböter i topp
I analysen konstateras att av alla lagföringsbeslut leder 87 procent till bötesstraff. Sedan år 2000 står ordningsböter för majoriteten, 82 procent.
Bötesstraff som utfärdas genom strafföreläggande utgör 10 procent och bötesdomarna 9 procent.
Det övergripande mönstret är enligt Brå att bötesanvändningen ökade från år 2000 till år 2010. Därefter har volymerna minskat.
Bakom ligger främst trafikbrott som förklarar utvecklingen i antalet förelägganden om ordningsböter. Detta beror enligt Brå på att polisen införde automatiska trafiksäkerhetskameror 2006.
Men polisen har också kommit att rikta allt mer uppmärksamhet mot narkotikabrotten som gett ett ökat inflöde av ringa narkotikabrott där påföljden ofta blir böter.
Man ser också att när andelen strafförelägganden ökar så minskat andelen bötesdomar.
Döma på handlingarna
Brå har också tittat närmare på reformen En modernare rättegång (EMR), som man anser kan förklara att bötesdomarna ökat, både i antal och i andel:
”Slutsatsen är att möjligheten att döma på handlingarna utan huvudförhandling kan ha medfört att fler åklagare väljer att åtala för bötesbrott istället för att utfärda strafförelägganden”, skriver Brå.
Däremot drar Brå slutsatsen att höjda bötesbelopp troligen inte har påverkat andelen bötesdomar.
