Fastighetsägaren hade styckat av sin tomt för bygge av två nya bostadshus. Enligt förhandsbeskedet fanns inget hinder för planerna, dock med förbehållet att området omfattades av ett riksintresse för miljön.
Men länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen sa nej till bygglov.
En tid senare beslutade länsstyrelsen om ”utvidgat strandskydd”. Fastighetsägaren beviljades till en början en så kallad ”strandskyddsdispens” av byggnadsnämnden men länsstyrelsen upphävde dispensen och även domstolen sa nej.
Marken kunde efter detta inte bebyggas på det sätt som ägaren planerat.
Krävde nästan 8 miljoner
Fastighetsägaren vände sig till Justitiekanslern och krävde nästan åtta miljoner kronor i skadestånd för att marken hade förlorat i värde efter beskedet om att den avstyckade delen inte fick bebyggas.
Han hävdade bland annat att ”det uppkomna tomtmarksvärdet i den aktuella delen av hans fastighet har utraderats”.
JK Anna Skarhed konstaterar att ”den enskildes egendom inte är ovillkorligt skyddad, utan inskränkningar kan göras för att tillgodose angelägna allmänna intressen” och att strandskyddet är ett sådant allmänt intresse.
Förväntningar som gick om intet
Fastighetsägaren har inte drabbats av några felaktiga eller ogrundade beslut anser JK. Hon konstaterar också att ägaren ”vid tidpunkten för länsstyrelsens beslut att utvidga strandskyddet endast hade fått ett positivt förhandsbesked rörande bygglov för nybyggnad på fastigheten” och att länsstyrelsens beslut inte ”försvårat den pågående markanvändningen”.
JK påpekar också att statlig ersättning ”inte är tänkt att utgå för den förlust som kan bestå i att förväntningar om markens användningsområde inte infrias till följd av dispositionsinskränkningar”.
Utredningen ger enligt JK inte stöd för slutsatsen att det skulle ha skett någon överträdelse av grundlagen och markägaren har därmed inte rätt till någon statlig ersättning.
