– Fler och fler fastnar i en lånefälla som man inte kan ta sig ur många gånger med mindre än att staten får gripa in genom skuldsanering i slutänden. Det här är ett sätt att förebygga, säger Morgan Johansson i en kommentar till utredningen.
Utredaren riksdagsledamoten Johan Löfstrand (S) hoppas på en ”dämpande effekt” när han bland annat föreslår ett räntetak och ett kostnadstak.
Risker med lånen
Räntetaket begränsar krediträntan och dröjsmålsränta till 40 procent. Kostnadstaket innebär att en konsument aldrig ska kunna bli skyldig att betala mer än 100 procent av lånebeloppet i kostnader för lånet.
Johan Löfstrand vill också att konsumenterna ska få en särskild upplysning om riskerna med lånen vid marknadsföring av så kallade högkostnadskrediter.
Större marginaler
Det föreslås även att kreditprövningen skärps och att marginalerna ska bli större för låntagarna när en kredit väl beviljas.
– Det är väldigt snäva marginaler i dag när man beviljar lån. Vi tror att det får effekt och att man kommer att bli lite mer restriktiv i utlåningen, säger Löfstrand.
Han pekar också på att snabblån och andra högkostnadskrediter tas av konsumenter som löper större risk än andra att hamna i en situation där de inte kan betala tillbaka sina lån. De får betala högre kostnader för krediter än andra konsumenter eftersom de ofta saknar andra möjligheter att låna.
Förslagen ska gå ut på remiss. Tanken är att åtgärderna ska börja gälla från den 1 juli 2018.