Riksåklagaren har överklagat en dagsbotsdom mot två personer som uppgett en lägre inkomst i tingsrätten än vad deras arbetsgivare rapporterat till Skatteverket.
– Det är angeläget att tilltron till dagsböter som påföljd kan vidmakthållas. I dag är det oklart vilka utredningsskyldigheter som domstolarna har, och det finns också en bristande enhetlighet i rättstillämpningen, säger riksåklagaren Petra Lundh i ett pressmeddelande.
De två tilltalade dömdes till 70 dagsböter för folkbokföringsbrott. Under huvudförhandlingen uppgav de båda att de hade betydligt lägre inkomster än vad som framkommit under utredningen och dagsböterna bestämdes till ett lägre belopp än om utredningens uppgifter legat till grund för dagsbotsbeloppet.
En tid innan domen vann laga kraft kunde åklagaren presentera uppgifter från Skatteverket som, enligt denne, visade att de tilltalade haft högre inkomster än vad de uppgett vid huvudförhandlingen och bötesbeloppet överklagades då till hovrätten – som inte meddelade prövningstillstånd.
Nu har riksåklagaren överklagat hovrättens beslut till Högsta domstolen.
– Det är angeläget att tilltron till dagsböter som påföljd kan vidmakthållas. I dag är det oklart vilka utredningsskyldigheter som domstolarna har, och det finns också en bristande enhetlighet i rättstillämpningen. Dessutom är det i dag relativt enkelt att kontrollera de åtalades egna uppgifter mot inkomstuppgifter som arbetsgivaren varje månad lämnar till Skatteverket. Därför vore det värdefullt med ett uttalande från Högsta domstolen, säger riksåklagare Petra Lundh i pressmeddelandet.
