Bolaget hade ställt säkerhet för ett kreditavtal som ingicks mellan en av bolagets aktieägare och en bank. Aktieägaren var dessutom dotter till bolagets enda styrelsemedlem.
Säkerheten utgjordes av pant i en fastighet som bolaget ägde. I samband med att fastigheten såldes betalades, enligt pantavtalet, två miljoner kronor till banken.
Krävde tillbaka två miljoner
Bolaget gick i konkurs och konkursboet hävdade att banken hade känt till att säkerheten ställdes till förmån för en person i den så kallat förbjudna lånekretsen och att pantavtalet därför inte var giltigt. Konkursboet krävde därmed att banken skulle betala tillbaka de två miljoner kronorna.
Varbergs tingsrätt konstaterade att banken hade känt till att aktieägaren hade ingått i den förbjudna lånekretsen. Banken hävdade dock att lånet hade beviljats för aktieägarens restaurangrörelse och att pantavtalet därför var affärsmässigt motiverat.
Det var dock enligt tingsrätten inte bevisat att aktieägaren bedrev någon näringsverksamhet när avtalet ingicks. Tingsrätten kom därför fram till att pantavtalet var ogiltigt.
”Personlig betalning”
Tingsrätten ansåg däremot att aktieägaren personligen hade betalat tillbaka lånet och att betalningen bland annat därför inte hade skett inom ramen för pantavtalet. Konkursboet förlorade därför i tingsrätten.
Konkursboet överklagade till Hovrätten för Västra Sverige.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning när det gäller frågan om att banken insåg att säkerheten ställdes för en person som tillhörde den förbjudna lånekretsen.
Eftersom aktieägaren inte bedrev någon egen näringsverksamhet anser även hovrätten att det inte kan ha funnits några affärsmässiga skäl till att bolaget ingick pantavtalet.
Pantavtalet är därför ogiltigt även enligt hovrätten.
Styrelsen hade anvisat överföring
Hovrätten anser däremot, till skillnad från tingsrätten, att bolaget i samband med fastighetsförsäljningen hade haft för avsikt att lösa panten. Bolagets styrelse hade anvisat att en del av försäljningsintäkterna skulle överföras till banken.
Det är därför enligt hovrätten visat att betalningen skett inom ramen för det ogiltiga pantavtalet. Betalningen ska därför gå åter och konkursboet vinner i hovrätten.
