Stockholms tingsrätt frikänner den tidigare Bombardierchefen som åtalats för givande av muta i samband med en upphandling i Azerbadjan 2013.
Enligt tingsrätten är det inte bevisat att den aktuella förmånen objektivt sett haft förutsättningar att påverka eller varit ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning.
Den tidigare Bombardierchefen åtalades för grovt givande av muta i samband med en upphandling som genomfördes under 2013 gällande en modernisering av Azerbadjans järnvägs signalsystem, där den svenska delen av Bombardier deltog som en del av ett konsortium. I det aktuella konsortiet ingick även ett azeriskt bolag och konsortiet kom att vinna upphandlingen.
När upphandlingen avslutats fattade Världsbanken, som finansierade projektet, misstankar om att allt inte hade gått rätt till under utredningen. Världsbanken initierade därför en utredning som senare mynnade ut i åtalet av den tidigare Bomardierchefen.
Enligt åklagaren hade det azeriska bolaget kopplingar till den azeriska järvägsmyndigheten som utlyst upphandlingen, en koppling som var känd inom Bombardier. Det azeriska bolaget skulle, enligt åklagaren, få cirka 100 miljoner US dollar för sin del av projektet och Bombardier i få hjälp av den azeriska järnvägsmyndigheten att vinna upphandlingen.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Frias av tingsrätten
Stockholms tingsrätt konstaterar att värdet av den ekonomiska förmånen varit mycket stort samt inneburit såväl förväntade intäkter som marknadsmässiga fördelar för det azeriska bolaget. Dessutom står det klart att förmånen lämnats till en statligt anställd i anslutning till en offentlig upphandling, vilket talar för att ”förmånen objektivt sett hat förutsättningar att påverka eller varit ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning”. Samtidigt konstaterar tingsrätten att det inte är uteslutet att ”rent affärsmässiga överväganden”, behovet av en lokal samarbetspartner, kan ha legat bakom partnerskapet mellan Bombardier och det azeriska bolaget.
Enligt tingsrätten är det inte heller utrett om den statligt anställda personen hade någon roll i upphandlingen och därmed inte heller utrett i vilken position samma person var att påverka upphandlingen. Oklarheterna kring detta i kombination med att åklagarna, enligt tingsrätten, inte kunnat vederlägga att Bombardier valde det azeriska bolaget som lokal samarbetspartner av affärsmässigt godtagbara skäl leder till bedömningen att det inte är ställt utom rimligt tvivel att det gått till enligt åklagarnas påståenden.
Den åtalade mannen frikänns därför från åtalet om givande av muta.
