Den 20-årige mannen åtalades vid Norrköpings tingsrätt för fem fall av våldtäkt mot barn. Han har erkänt tre av dessa men nekar till två.
Norrköpings tingsrätts domskäl är på en och en halv sida där större delen handlar om skadestånd, påföljd och ersättning till ombud. De fem åtalspunkterna – inklusive skuldfrågan och bevisningen – formuleras på fyra rader och lyder:
”X (den tilltalades) erkännande stöds av övrig utredning. Åklagaren, som ska bevisa att det begåtts fler gärningar än de tre som X erkänt, har inte lyckats styrka ytterligare gärningar. X ska därför dömas för tre fall av våldtäkt mot barn.”
Den ”övriga bevisningen” redovisas överhuvudtaget inte.
Europakonventionens krav
Mannen dömdes till två års fängelse - en påföljd som sattes till straffminimum eftersom mannen hade medverkat i utredningen och dessutom bara var 19 år när brotten begicks.
Domen överklagades till Göta hovrätt där åklagaren, målsägandena och den tilltalade samstämmigt ansåg att tingsrättens domskäl var påfallande kortfattade men att man överlämnade till hovrätten att bedöma om de levde upp till lagens och rättssäkerhetens krav.
Göta hovrätt skriver i sitt avgörande.
”Att domskälen redovisas noggrant är viktigt ur bl.a. rättssäkerhetssynpunkt och för förtroendet för rättskipningen. I Europakonventionens krav på en rättvis rättegång ligger också att domstolarna ska motivera sina avgöranden.”
Tilltalads utsaga inte redovisad
Hovrätten konstaterar att domen är mycket kortfattad och att domskälen i skuldfrågan är ”anmärkningsvärt knapphändiga”.
Hovrätten skriver:
”Inledningsvis kan det noteras att det i domen inte finns någon beskrivning av vad som påståtts ha inträffat utöver det som framgår av åklagarens gärningsbeskrivningar. Av betydelse i sammanhanget är att gärningsbeskrivningarna innehåller vissa alternativa moment. Vad gäller utredningen i målet konstaterar hovrätten att tingsrätten inte har redovisat X (den tilltalades) utsaga.”
Vittnesmål inte återgivna
Hovrätten konstaterar att den tilltalades egen berättelse överhuvudtaget inte redovisas och att det inte heller finns någon analys av hur tillförlitliga eller trovärdiga hans uppgifter har ansetts vara - varken när det gäller det som har erkänts eller det som har förnekats.
Hovrätten skriver dessutom:
”Tingsrätten har inte heller återgett de upptagna vittnesmålen. Det framgår inte hur rätten har bedömt vittnenas trovärdighet eller tillförlitligheten av deras uppgifter. Tingsrätten har inte redovisat hur den muntliga bevisningen har bearbetats och värderats. Det saknas även en redogörelse för vilka slutsatser tingsrätten har dragit av den skriftliga bevisningen.”
Enligt hovrätten är det också oklart vilken utredning som tingsrätten anser ger stöd åt mannens erkännande.
Strider mot rättegångsbalken
Det kan därför inte utläsas av domskälen varför tingsrätten har fällt mannen på vissa åtalspunkter och friat honom på andra.
Hovrätten skriver:
”Domen klargör därmed inte vilka konkreta handlingar som X enligt tingsrättens mening har gjort sig skyldig till. I domskälen saknas förklaring till varför tingsrätten har dragit slutsatsen att åklagaren inte har styrkt två åtalade gärningar.”
Domskälen är enligt hovrätten sammantaget så bristfälliga att det inte går att bedöma om domslutet är riktigt – någonting som gör att de strider mot rättegångsbalkens regler och innebär ett rättegångsfel.
Enligt hovrätten har felet också inneburit att en ”väsentlig rättssäkerhetsgaranti åsidosatts”. Eftersom felet kan ha påverkat målets utgång och inte kan avhjälpas i hovrätten återförvisas målet nu till tingsrätten.
