Under 2020 anmäldes cirka 24 bedrägerier i timmen, eller 213 000 stycken, och brottsvinsterna uppskattas uppgå till drygt 2 miljarder kronor per år.
Nu visar en färsk rapport från Polisens nationella bedrägericentrum att nära hälften av de anmälda bedrägerierna har kopplingar till till organiserad brottslighet.
Enligt Polisen bekräftar rapporten den bild man tidigare haft – att bedrägerierna spelar en viktig roll för de individer som befinner sig i den kriminella miljön när övrig brottslighet ska finansieras.
– Genom brottsvinsterna ges den organiserade brottsligheten regelbundet tillgång till finansiella medel som kan användas i den kriminella kontexten, exempelvis finansiering av grova vapen- och narkotikabrott. Det skapar det i sin tur uthållighet i de kriminella miljöerna att fortsätta den brottsliga verksamheten vilket i förlängningen kan vara systemhotande, säger Hans Brun, terrorforskare och analytiker på nationellt bedrägericentrum i ett pressmeddelande.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Nu efterlyser Polisen därför ett större ansvarstagande från fler samhällsaktörer och myndigheter i syfte att komma till bukt med de omfattande bedrägeribrotten.
– Fler samhällsaktörer behöver ta ansvar för att försvåra för bedragarna. Vi behöver också verktyg för att kunna dela mer information mellan myndigheter och privat sektor, säger Jessika Nilsson, sektionschef på nationellt bedrägericentrum.
