Handelsbanken vill inte längre agera boutredningsman och testamentsexekutor för dödsboet efter Prins Wilhelm som avled i juni 1965.
Enligt banken åtar man sig inte längre sådana uppdrag och avvecklar löpande de uppdragen man fortfarande har.
Därför har man nu ansökt om att en advokat ska utses till både boutredningsman och testamentsexekutor.
Handelsbanken har i dagarna skickat in en ansökan om boutredningsman till Stockholms tingsrätt där man ansöker om att egendomen i dödsboet efter Carl Wilhelm Ludwig Bernadotte, Prins Wilhelm, ska avträdas till förvaltning av boutredningsman.
Prins Wilhelm avled den 5 juni 1965 och en bouppteckning förrättades den 9 mars året därpå av vilken det framgår att hans son, Lennart Bernadotte af Wisborg, är legal arvtagare samt att sonen och sonhustrun Karin Bernadotte af Wisborg är universella testamentstagare mellan vilka det skedde ett arvsskifte den 21 maj 1968.
Av bouppteckningen efter Prins Wilhelm framgår också Handelsbankens ”notariatavdelning” i Stockholm utsetts till testamentsexekutor och boutredningsman för dödsboet. Den avdelningen har dock upphört och arbetsuppgifterna som tidigare sköttes av denna sköts idag av bankens Private Banking-avdelning.
”Svävande äganderätter”
I sin ansökan till tingsrätten skriver Handelsbanken att ett arvsskifte mellan dödsbodelägarna normalt sett innebär att dödsbot avslutas. I Prins Wilhelms testamente står dock att en viss summa har avsatts till sondöttrarnas och sonsonens nuvarande och eventuellt blivande bröstarvingar och att ”kapitalet villkorats av att det deponerats hos Svenska Handelsbankens notariatavdelning för förvaltning enligt bestämmelserna i testamentet”. Bestämmelserna innebär att dessa ska få pengarna först när sondöttrarna och sonsonen avlidit.
Handelsbanken anser att detta kapital är att betrakta som ”förordnanden av fideikommisarisk substitution”, även kallat svävande äganderätt eftersom testamentet anger vem som har rätt till avkastningen från en förmögenhet under en viss tid samt vem som till slut erhållet äganderätten till förmögenheten. Den som har rätt till avkastningen behöver dock inte vara samma person som den som slutligen erhåller egendomen, enligt banken. Eftersom man under ”avkastningstagarens” tid inte kan fastställa någon ägare av egendomen är egendomen att betrakta som just ”svävande”.
Nu återstår bara två sådana ”svävande” äganderätter, en av sondöttrarnas bröstarvingar samt sonsonens bröstarvingar, var kapital förvaltas av bankens Private Banking-avdelning i enlighet med Prins Wilhelms vilja. Då sonsonen avled för några månader sedan ska kapitalet i den svävande äganderätten nu betalas ut.
Vill att advokat ska utses till boutredningsman
Handelsbanken anser dock att det av testamentet inte går att utläsa hur kapitalet ska betalas ut eller vem som ska fatta beslut av utbetalningen. Enligt banken finns ingen ”given företrädare för en svävande äganderätt” och det ligger därför ”närmast till hands att beslut om utbetalning av kapitalet fattas av utsedd testamentsexekutor och boutredningsman”.
Banken är visserligen utsedd som testamentsexekutor i Prins Wilhelms testamenten och dessutom förordnad som boutredningsman, men banken åtar sig inte längre sådana uppdrag och avvecklar löpande de uppdrag man fortfarande har.
Därför yrkar Handelsbanken att en advokat, som sagt sig vara villig att åta sig uppdraget, ska utses till boutredningsman för dödsboet efter Prins Wilhelm och avsäger sig uppdraget som testamentsexekutor och boutredningsman.