En man som ställt sig i vägen för en motorcykelpolis i samband med en utryckning dömdes av tingsrätten för blåljussabotage.
Hovrätten friar dock mannen med hänsyn till att motorcykeln varken behövde sakta in eller väja samt att störningen inte hade någon faktiskt påverkan på jakten.
Agerandet anses därför inte ha varit ägnat att allvarligt hindra polisens insats.
En dag i maj uppmärksammades polisen på att en man som körde runt vårdslöst i Malmö på en fyrhjuling. En civilklädd polisman, som tjänstgjorde på motorcykel den aktuella dagen, tog upp jakten på föraren med påslagna blåljus och sirener.
Av övervakningsfilmer syns hur bland annat hur fyrhjulingen kör upp på en mindre väg och att motorcykeln följer efter. Därefter framgår att en person springer ut och ställer sig på vägen när MC-polisen kommer efter. Det har framkommit att det var fyrhjulingsförarens bror, en 23-årig man, som sprang ut.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Hävdade att han inte visste
23-åringen åtalades vid Malmö tingsrätt för blåljussabotage efter händelsen. Åklagaren påstod vidare att 23-åringen försökt kasta en flaska på polisen, varför han även åtalades för försök till våld mot tjänsteman.
Mannen invände att han inte visste att det var en polismotorcykel eftersom polismannen var civilklädd och att även motorcykeln var civil.
Dömdes för blåljussabotage
Tingsrätten konstaterade att det av övervakningsbilderna framgår att motorcykeln hade blåljuset påslaget samt att det saknas anledning att tvivla på polismannens uppgifter att även sirenen var på. Det noterades vidare att motorcykeln följde efter 23-åringens bror, som körde på ett otillåtet sätt och saknade körkort. Det var därför utrett att 23-åringen försökt stoppa polismotorcykeln.
Det framgår av bestämmelsen om blåljussabotage i 13 kap. 5 c § brottsbalken att en person ska dömas om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet. Av förarbetena framgår att det som utgångspunkt är straffbelagt att ställa sig i vägen för ett utryckningsfordon.
Med hänsyn till detta fann tingsrätten att 23-åringen skulle dömas för blåljussabotage och påföljden bestämdes till fängelse i en månad. Han frikändes dock från försök till våld mot tjänsteman eftersom det inte var klarlagt vad som kastats mot polismannen.
Hovrätten friar honom – störningen begränsad
Hovrätten över Skåne och Blekinge finner i likhet med tingsrätten att det är klarlagt att 23-åringen ställt sig i vägen för polismotorcykeln för att hindra ett ingripande mot sin bror. Frågan är om mannens agerande har varit ägnat att allvarligt försvåra eller hindra polismannens verksamhet.
Det är utrett att motorcykeln framfördes med påslagna ljus och sirener, varför det funnits en skyldighet för såväl medtrafikanter som fotgängare att lämna fri väg. Det innebär att redan en liten påverkan riskerade att allvarligt försvåra genomförandet av polisinsatsen.
Av övervakningsfilmerna framgår dock, understryker domstolen, att motorcykeln varken behövde sakta in farten eller väja för att passera 23-åringen. Störningen bidrog inte heller till någon faktisk påverkan på jakten. Det rörde sig därför om en tillfällig och begränsad störning av insatsen. Mot denna bakgrund har gärningen inte varit tillräckligt allvarlig för att den ska anses ha varit ägnat att allvarligt försvåra eller hindra polisens verksamhet.
Åtalet ska därför ogillas. (Blendow Lexnova)
