En man som lånat ut sin E-legitimation till sin sambo är betalningsskyldig för de lån som hon tog bakom hans rygg.
Det slår Högsta domstolen fast och konstaterar att det inte spelar någon roll att han sannolikt inte räknade med att sambon skulle handla på det sätt hon gjorde.
Under hösten 2014 lämnade en man ut sitt BankID med tillhörande kod till sin sambo. Syftet var att hon skulle hjälpa honom att betala hans del av hushållets räkningar. Sambon gick dock längre än så och använda hans e-lgitimation för att ta ut ett lån i hans namn hos Svea Ekonomi på 20 000 kronor. Pengarna sattes in på mannens konto, men sambon förde över delar av beloppet till sig själv.
I juli 2018 ansökte Svea Ekonomi om ett betalningsföreläggande mot mannen och när målet överlämnats till tingsrätten yrkade Svea Ekonomi att mannen skulle tvingas betala hela, eller delar av, lånebeloppet samt avgifter och ränta kopplade till detta. Enligt Svea Ekonomi hade mannen, genom att lämna över sitt BankID samt koden till detta, ”gjort henne behörig att ta upp lånet för hans räkning” varför han ansågs vara den betalningsskyldige låntagaren. De ansåg dessutom att mannen agerat oaktsamt och på så sätt ådragit sig betalningsskyldighet gentemot Svea Ekonomi.
Både tingsrätten och hovrätten ogillade Svea Ekonomis talan och ansåg att sambon gått utanför sin befogenhet att företräda mannen och att han därför inte är betalningsskyldig som låntagare och inte heller betalningsskyldig gentemot Svea Ekonomi.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
HD: Mannen är skyldig att betala
Nu har Högsta domstolen prövat målet och, i motsats till underinstanserna, slagit fast att mannen är betalningsskyldig för lånet. Enligt HD är det högt ställda säkerhetskrav på en E-legitimation och en ”given utgångspunkt” att det är innehavaren som använder denna eller i vart fall att användandet sker p dennes uppdrag. Högsta domstolen anser inte heller att Svea Ekonomi hade skäl att göra några särskilda kontroller och därför hade en ”anledning att hysa en befogad tillit till att E-legitimationen användes av en behörig person”.
Den ”befogade tilliten” var enligt Högsta domstolen en följd av att mannen gett sin sambo rätt att nyttja hans BankID och ”omständigheterna som grundade den befogade tilliten hade därmed en tydlig koppling till (mannen). Vidare konstaterar HD att det är ”uppenbart” att mannen måste ha insett att tredje man skulle uppfatta det som gjordes med hjälp av hans BankID gjordes för hans räkning och i hans namn varför han hade ”erforderlig insikt i de omständigheter som grundade Svea Ekonomis tillit”.
Det faktum att mannen sannolikt inte räknade med att hans sambo skulle utnyttja hans BankID för att låna pengar har, enligt HD, ingen betydelse när han inte haft någon uppsikt över hur legitimationen användes. Sammantaget innebär detta att ”omständigheterna gav upphov till en tillitsfullmakt” som gav sambon rätt att ta upp lånet. Mannen är därför betalningsskyldig.
