SJ bröt inte mot rätten till elva timmars vila när vilan för en anställd förkortades på grund av förseningar i trafiken. Kollektivavtalet reglerar enbart bolagets skyldigheter vid schemaläggning och bestämmelsen ersätter inte den flexibla bestämmelsen i arbetstidslagen.
SJ AB och bland annat Seko, Service- och kommunikationsfacket har träffat kollektivavtalet Spåra SJ. En i målet aktuell man är medlem i förbundet och tillsvidareanställd som tågvärd hos SJ och stationerad i Hallsberg. Den 12 april 2019 började han en tjänstgöringstur kl. 16.56 i Oslo. Turen skulle sluta kl. 21.07 samma dag i Hallsberg. Tåget blev dock försenat och han anlände till Hallsberg först kl. 23.16. Dagen därpå började han en tjänstgöringstur kl. 09.27. Tiden mellan de två tjänstgöringsturerna understeg alltså 11 timmar.
Parterna är oense om SJ därmed brutit mot reglering om viloperioder i kollektivavtalet Spåra SJ som anger att en viloperiod ska vara minst 11 timmar.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
SJ vs Seko
SJ anser att bestämmelsen bara innebär att scheman ska läggas så att viloperioden blir minst 11 timmar, att bestämmelsen inte innebär ett undantag eller avvikelse från arbetstidslagen och att bolaget därför tillfälligt får avvika från regeln om 11 timmars vila, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Enligt Seko har parterna genom regeln om viloperiod i Spåra SJ avvikit från arbetstidslagen och någon möjlighet till undantag från regeln om 11 timmars ledighet finns inte i kollektivavtalsbestämmelsen.
Arbetstidsdirektivet
Arbetsdomstolen inleder med att konstatera att dygnsvila behandlas i arbetstidsdirektivet. Enligt bestämmelsen ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24- timmarsperiod.
Direktivets regel om dygnsvila har genomförts genom arbetstidslagen, vari anges att alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). I lagbestämmelsen anges dock att avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Inte brutit mot kollektivavtalet
Arbetsdomstolens slutsats är att kollektivavtalet Spåra SJ enbart reglerar bolagets skyldigheter vid schemaläggning eller, med ett annat uttryck, i planerat läge, samt att bestämmelsen inte ersätter arbetstidslagen. SJ har därför inte brutit mot kollektivavtalsbestämmelsen när bolaget underlät att tillse att arbetstagaren fick 11 timmars viloperiod mellan arbetspassen den 12 och 13 april 2019.
Sekos talan ska därför avslås. (Blendow Lexnova)
