De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade under det tredje kvartalet 2021, dock med avtagande takt. Enligt SEB beror uppgången framförallt på stigande bostadspriser medan de finansiella marknaderna haft en sidledes utveckling.
Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 623 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent, och uppgick vid utgången av kvartalet till 23 031 miljarder kronor – en historiskt hög nivå. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2021 som presenteras i dag.
Hushållens bruttoförmögenhet
Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 702 miljarder kronor till 27 974 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande fastighetstillgångar, motsvarande 4 procent. Hushållens nysparande uppgick till 114 miljarder kronor, vilket är en halvering av föregående kvartals rekordhöga nysparande.
– Lättare restriktioner med återgång till arbetsplatserna och återinfört amorteringskrav fick bostadsmarknaden att dämpas medan kombinationen av en ökad inflationsoro och Evergrandekrisen fick börsen att bromsa in. Tillsammans fick dessa drivkrafter hushållens förmögenhet att växa i en mer dämpad takt under det tredje kvartalet, säger SEB:s Privatekonom Américo Fernández.
Hushållens skulder
Samtidigt ökade hushållens skulder med 79 miljarder kronor, motsvarande 1,6 procent, under det tredje kvartalet. Det är en lägre ökningstakt än föregående kvartal då de ökade motsvarande 1,9 procent. Men fortfarande högre än den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren då skulderna ökade motsvarande 1,4 procent.
På årsbasis steg ökningstakten, motsvarande 6,6 procent, för nionde kvartalet i rad från bottennivån på runt 5,1 procent. Bostadslånen ökade med 1,8 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,3 procent. Konsumtionslånen ökade med 0,9 procent och studielånen med 0,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.
– En tudelad skuldbild uppvisas under tredje kvartalet. Hushållens förmögenhet fortsätter växa snabbare än skulderna vilket gör att tillgångssidan är mer än fem gånger större än skulderna. Effekten blev en rekordlåg skuldkvot. Hushållens inkomster hänger däremot inte med i utvecklingen vilket gör att skulderna i relation till inkomsterna, den aggregerade skuldkvoten, vänder upp, säger Américo Fernandez.
