Mark- och miljööverdomstolen väljer en annan linje än underinstanserna när man lämnar klartecken till en bostadsrättsförening att bygga balkonger på ett sekelskifteshus i centrala Stockholm.
Byggnaden är inte särskilt skyddsvärd och balkongernas utformning kommer att begränsa den negativa inverkan på stadsbilden som uppstår.
Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad beviljade i december 2019 en bostadsrättsförening som äger en fastighet i centrala Stockholm bygglov för yttre förändringar och uppförande av balkonger. Beslutet villkorades bland annat av att samtliga balkonger och fönsterdörrar skulle utföras i motsvarande profilering, kulör och material som byggnadens befintliga fönster.
Upphävde bygglovsbeslutet
Länsstyrelsen Stockholm beslutade dock senare att upphäva bygglovsbeslutet. Det handlar om en sekelskiftesfastighet som enligt en klassificeringskarta från Stockholms stadsmuseum är av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Länsstyrelsen ansåg dock att såväl byggnaden som bebyggelseområdet får anses särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt.
Länsstyrelsen skrev:
”Byggnaden ligger mot en öppen men till viss del skymd gård och är stilmässigt utformad i jugendstil med mjukt rundade former och variationer i form av fönster, rundade balkonger och en återhållsam asymmetri. Gatufasad och gårdsfasad har utformats i harmoni där de rundade burspråken mot gatan tas upp i trapphusens rundade form. Gårdsfasaden får på så vis en djupverkan som är medvetet gestaltad. Byggnaden uppvisar genom sin arkitektoniska gestaltning särskilda estetiska kvalitéer för ett stilideal som inte längre är dominerande. Att byggnaden är välbevarad bör även det tillmätas betydelse i bedömningen av dess kulturhistoriska värde.”
Påstods reducera byggnadens arkitektur
Enligt länsstyrelsen skulle balkongerna reducera byggnadens arkitektur. Relationen mellan och de olika utformningarna av gatufasad och gårdsfasad skulle inte heller längre vara avläsbar. Det stora antalet fönsterdörrar skulle bli dominerande i gårdsfasaden och variationerna med olika djup skulle inte längre kunna upplevas. Att utföra en del av åtgärderna var enligt länsstyrelsen samtidigt inget alternativ eftersom intrycket då skulle bli osymmetriskt. Sammantaget fick åtgärderna anses olämpliga med hänsyn till stadsbilden och förvanskande. De stred därför både mot plan- och bygglagens varsamhetskrav och den varsamhetsbestämmelse som finns i detaljplanen.
Mark- och miljödomstolen i Nacka gick senare på samma linje och avslog bostadsrättsföreningens överklagande utan att göra några tillägg till länsstyrelsens motivering.
Mark- och miljööverdomstolen gör dock nu en annan bedömning och fastställer stadens beslut att bevilja bygglov.
Inte särskilt skyddsvärd
Det som det omtvistade lovet gäller är tillskapande av balkonger och franska balkonger i fyra vertikala linjer på två gårdsfasader som delvis är synliga från gaturummet. Byggnaden ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område av riksintresse för kulturmiljövården och är ett flerbostadshus från tidigt 1900-tal i jugendstil med bland annat buktande burspråk och frontespiser mot gatan samt utbyggda, runda trapphus mot gården. Byggnaden har enligt stadsmuseet positivt värde för stadsbilden och visst kulturhistoriskt värde, så kallad gul klassning.
Överdomstolen delar här stadsmuseets bedömning och anser, till skillnad från underinstanserna, inte att byggnaden är en sådan särskilt värdefull byggnad som inte får förvanskas.
Varsam ändring
Åtgärderna kommer enligt bygglovsritningarna i och för sig att förändra byggnadens exteriör så att gårdsfasadernas utbyggda, runda trapphus inte kommer att vara lika framträdande som tidigare. Den ursprungliga exteriören kommer dock enligt överdomstolen att vara fortsatt avläsbar och byggnadens karaktärsdrag kommer att tillvaratas. Utformningen av balkongerna får samtidigt anses utgöra en varsam ändring anpassad till byggnadens tekniska, kulturhistoriska och miljömässiga värden. De villkor som nämnden beslutat om gör dessutom att fasadens enhetlighet och helhetsintryck bibehålls – och detta begränsar åtgärdens negativa inverkan på stadsbilden.
Med hänsyn till vad man har att förvänta sig i Stockholms innerstad kan den ökade insyn som åtgärderna medför inte heller anses utgöra en betydande olägenhet enligt plan- och bygglagen.
Mark- och miljööverdomstolen beslutar därför att bifalla föreningens överklagande och lämna klartecken för balkongprojektet. (Blendow Lexnova)
