I drygt två år har Mia Edwall Insulander varit Advokatsamfundets generalsekreterare.
Nu har tidigare nominerade och vinnare röstat fram henne till Årets Jurist 2021.
I en intervju med Dagens Juridik berättar hon om de ”minst sagt intensiva” två första åren på posten, vikten av att våga vara obekväm – och klientmötets dragningskraft.
I vanliga fall presenteras vinnaren av Årets Jurist till ljudet av rungande applåder och jubel på en stor gala. För andra året i rad står dock en pandemi i vägen för en sådan tillställning. Istället tar Mia Edwall Insulander emot priset på sitt kontor i Advokatsamfundets lokaler. I Tryggerska villan belägen bland ambassaderna en tvärgata från Strandvägen i Stockholm, med en oljemålning på sin tidigare ordförande i foajén, har Advokatsamfundet drivit sin verksamhet sedan 1981.
Mia Edwall Insulander tillträdde som generalsekreterare för Advokatsamfundet den 2 september 2019, bara dagar innan den kände brottmålsadvokaten Henrik Olsson Lilja kom att utsättas för ett mordförsök mitt i centrala Stockholm. Det blev början på två år som skulle komma att innehålla alltifrån dekrypteringen av Encrochat till uppmärksammade uteslutningar av advokater och en världsomspännande pandemi.
– Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det var så pass mycket stora saker som skulle hända så tätt inpå varandra och det har minst sagt varit en intensiv tid. Det har varit en utmaning för mig att kunna prata om hur viktig advokatetiken är och vilken viktig uppgift advokaterna har. Samtidigt som det är väldigt viktigt att visa att vi har en tillsyn över advokaterna och att dessa inte får begå några etiska övertramp.
– Det är och har varit en balansgång att få allmänheten att förstå att vi gör allt vi kan och har en nolltolerans mot etiska övertramp. När det dyker upp så är det väldigt viktigt att åtgärda dessa och stävja, jobba proaktivt, men också nå ut med det positiva och det som fungerar bra.
”Aldrig pratats så mycket om advokatetik som nu”
Advokatsamfundet, och advokatyrket, har den senaste tiden varit flitigt uppmärksammat i media. Under året har fyra advokater uteslutits efter att ha gjort sig skyldiga till så kallade restriktionsbrott.
Enligt Mia Edwall Insulander har detta lett till ett ökat fokus på såväl advokatrollen som på advokatetik.
– Det har väl aldrig pratats så mycket om advokatetik som nu. Helt plötsligt blir det ett samtalsämne hos en bredare allmänhet som ställer sig frågor om vad en advokat får eller inte får göra. Ska man se något positivt i det som har hänt så är det väl kanske just att detta har gett mig en möjlighet att informera om vad en advokat får göra inom ramen för sin yrkesroll. För mig är det viktigt att lyfta fram att det etiska regelverket är till för klienterna – inte för advokaterna själva.
– En viktig sak att nämna här är också att tiderna förändras. Advokatetiken är inte statisk, den måste följa med sin tid. För tjugo år sedan fanns inte sociala medier och advokater fick inte marknadsföra sig. Nu får advokater marknadsföra sig – och de kan göra det på sociala medier. Hur gör man det på ett sätt så att man upprätthåller förtroendet för advokatkåren? Det är klart att det inte finns något exakt svar på det. Olika advokater har dessutom olika syn på vad som är att upprätthålla förtroendet för kåren.
”Funnits behov av att veta var gränserna går”
Högsta domstolen har nyligen avgjort två ärenden som rört advokatetik. I ett av fallen var det Justitiekanslern som överklagade ett ärende där Advokatsamfundets disciplinnämnd beslutat att inte utesluta advokaten ifråga. I det andra fallet var det advokaten själv som överklagade disciplinnämndens uteslutningsbeslut till HD. I båda fallen ansåg Högsta domstolen att advokaterna agerat på ett sätt som ska leda till uteslutning.
Mia Edwall Insulander ser positivt på att Högsta domstolen prövat ärendena.
– Först och främst visar möjligheten att överklaga ett ärende till Högsta domstolen på legitimiteten i vårt system. Jag tycker också att det är bra att det skapas vägledande praxis. Det är fyra advokater som har uteslutits på grund av restriktionsbrott och det känns mot bakgrund av detta som att det har funnits ett behov av att slå fast var gränserna går.
– När det gäller uteslutning så är detta aktuellt om omständigheterna är ’synnerligen försvårande’ och där är frågan vad som är synnerligen försvårande omständigheter. Exempelvis om advokaten inte haft uppsåt att försvåra brottsutredningen eller liknande. Det är en sådan frågeställning där det är bra om det kommer vägledning från Högsta domstolen.
”Ska verka för samförstånd i kåren”
Som generalsekreterare för Advokatsamfundet ska Mia Edwall Insulander, bland annat, ”verka för samförstånd i kåren”. En kår som består av cirka 6 400 advokater som arbetar med vitt skilda rättsområden och med helt olika förutsättningar. På ena sidan de drygt 60 procenten av landets advokater som driver egen byrå utan några anställda jurister. På andra sidan de stora affärsjuridiska byråerna med hundratals anställda.
Finns det några motsättningar inom kåren idag?
– – Kåren är ganska spretig och det är väldigt skilda saker som är viktiga för de som driver en egen byrå kontra de advokater som arbetar på större byråer. Men det är vår roll på Advokatsamfundet att fånga upp alla advokater på olika sätt och se vad som är relevant. Det är någonting jag verkligen arbetar med att göra – att verka för samförstånd i kåren.
Hur ser representationen ut i styrelsen?
– Jag vet att valberedningen arbetar med det här. Alla våra avdelningar är representerade i styrelsen och sedan försöker valberedningen alltid se till att olika rättsområden är representerade i styrelsen och det är därför styrelsen är så pass stor. Slutligen försöker man alltid tänka på storleken på byråer och jag vet att vi idag har representanter för både enmansbyråer och de största byråerna i styrelsen.
”Svårt att få till principdiskussioner”
Sedan Mia Edwall Insulander tillträdde som generalsekreterare har de kriminalpolitiska förslagen haglat från politiskt håll. Inte sällan har Advokatsamfundet i sina remissvar riktat skarp kritik när det kommer till om ökad tvångsmedelsanvändning, skärpta straff och avskaffande av straffrabatten för unga lagöverträdare.
Hon återkommer gång på gång till vikten av att eftersträva ”balans” i debatten och tycker att det är svårt att hitta sammanhang där kriminalpolitik diskuteras på principnivå.
– Det blir ofta väldigt smala frågeställningar som är något förenklade och det blir svårt att ta det större perspektivet när tiden är knapp i ett kortare nyhetsinslag.
– Därför tycker jag att det är viktigt att vi jobbar aktivt med att även nå ut med vår åsikt i våra egna kanaler, vilket jag har försökt att arbeta med sedan jag tillträdde. Det handlar om alltifrån sociala medier till vår nystartade podcast Advokatsamfundspodden. Just podden är ett väldigt bra sätt att belysa de frågor som vi tycker är viktiga och lyfta frågorna till en mer principiell nivå. Sedan jobbar jag aktivt med att skriva debattartiklar och blogginlägg i samma syfte.
”Viktigt föra upp andra argument på bordet”
– Det är klart att det kan vara svårt ibland och även lite motigt. Generellt tror jag dock att i en tid när de flesta drar åt samma håll, på ett principiellt plan, så är det viktigare än någonsin att faktiskt också ställa sig frågan vart vi är på väg, och varför alla drar åt samma håll? Finns det några saker som talar för en annan riktning?
Finns det några saker som talar för en annan riktning?
– Den senaste tiden har det blivit ännu tydligare för mig att nästan alla politiska partier drar åt samma håll och då är det väldigt viktigt att föra upp andra argument på bordet. Argument som visar på att det finns viktiga frågor på andra sidan som begränsas eller förskjuts. Det är också lite av kärnan i att vara advokat – att våga vara obekväm – att vara ett språkrör och föra fram någon annans åsikter, det är vad en advokat gör – och är van vid.
”Tror det måste finnas viss långsiktighet”
Som generalsekreterare för Advokatsamfundet är Mia Edwall Insulander tillsvidareanställd och det finns således ingen bortre gräns för hur länge hon kan inneha posten så länge hon har styrelsens förtroende och själv vill.
– Jag tror att det är viktigt att det finns något slags långsiktighet i det hela då det är många delar som man vill arbeta med på längre sikt. Därför är det nog bra om man inte är för kortvarig på generalsekreterarposten. Samtidigt är det sannolikt inte bra att sitta för länge heller.
På frågan om hur hon ser på sin framtid säger hon att det finns ”massor” av saker hon skulle kunna tänka sig att göra och hon är inte främmande för att återgå till arbetet som advokat.
– Jag tycker väldigt mycket om klientkontakten. Det är något speciellt med att möta en klient och prata om vad denne har för behov och hur man kan lägga fram den personens talan på bästa sätt. Klientmötet är fantastiskt och det kan jag nästa längta tillbaka lite till ibland. Men det känns lite för tidigt att säga exakt vad jag ska göra när jag inte är kvar på samfundet, jag hoppas att det dröjer ett tag.
