Hovrätten gjorde rätt när man genomförde huvudförhandlingen trots att den tilltalade mannen låg inlagd på sjukhus.
Det slår Högsta domstolen fast och konstaterar att mannens laga förfall förväntats bestå under överskådlig framtid.
Tingsrätten frikände mannen från åtalen om grovt bedrägeri. Domen överklagades senare till hovrätten där åklagaren åberopade viss ny bevisning medan mannen åberopade tilläggsförhör med sig själv. Redan tingsrätten hade haft svårt att få till en huvudförhandling och målet kom att sättas ut vid sex olika tillfällen. Vid de fyra sista tillfällena berodde de inställda förhandlingarna på mannens hälsotillstånd.
I samband med att mannen underrättades om att hovrättens huvudförhandling i maj 2020 ställts in upplystes han om att målet skulle sättas ut på nytt under hösten 2020 och att hovrätten, vid oförändrat tillstånd hos honom, skulle
överväga möjligheten att pröva målet i hans frånvaro och att hålla tilläggsförhöret per telefon.
Målet kom också att sättas ut i oktober 2020, men några dagar innan den skulle börja inkom mannen med ett läkarintyg och begärde att den skulle ställas in med hänsyn till hans hälsotillstånd. Denna gången valde hovrätten dock att inte ställa in förhandlingen, utan upplyste mannens försvarare om att vid förhandlingens början skulle bestämma sig om den skulle ställas in eller inte – beroende på om mannen inställde sig eller inte.
Hölls på telefon från sjuksängen
När huvudförhandlingen började var det endast mannens försvarare som dök upp, men hovrätten beslutade trots detta att börja förhandlingen. Hovrätten konstaterade att mannen visserligen hade laga förfall för sin frånvaro, men att det saknades hinder att avgöra målet utan honom.
Tilläggsförhöret med mannen hölls per telefon från sjuksängen och mannen kom senare att dömas till villkorlig dom och böter. Brottens straffvärde ansågs vara två års fängelse, men mot bakgrund av mannens hälsa valde man att inte döma ut fängelse.
Fog att avgöra målet – trots laga förfall
Nu har Högsta domstolen prövat frågan om hovrätten gjorde rätt som, trots att mannen inte närvarade, avgjorde målet.
HD konstaterar i sin dom, precis som hovrätten, att mannen hade laga förfall och inte själv satt sig i den situation som omöjliggjorde hans personliga deltagande vid huvudförhandlingen. Detta talar, enligt HD, ”med styrka” för att hans frånvaro utgjort hinder mot att genomföra huvudförhandlingen och avgöra målet. Samtidigt hade målet pågått i sex år vid två instanser och vissa av de åtalade gärningarna låg mer än tio år tillbaka i tiden, konstaterar Högsta domstolen.
Ingenting talade heller för att mannen skulle tillfriskna och att det därför skulle vara möjligt för honom att ”inom en överskådlig framtid” närvara i rättssalen eller delta på annat sätt. Detta leder, enligt HD, till att det fanns ”ett mycket starkt intresse av att slutföra handläggningen av målet”. Förhållandena anses sammantaget sådana att det fanns
fog för att inleda huvudförhandlingen i mannens frånvaro – ”trots att det i och för sig fanns starka skäl för att han skulle vara personligen närvarande och trots att han hade laga förfall”.
Godtagbart beslut av hovrätten
När det kommer till rättssäkerhetsaspekten i att hålla ett förhör med mannen per telefon konstaterar Högsta domstolen att omständigheterna varit sådana att det får anses godtagbart. Det framstår också som att han förstått vilka frågor han fått samt som att han lämnat ”adekvata” svar på dessa och omständigheterna som sådana talade inte, enligt HD, för att det skulle vara möjligt att förhöra honom på något bättre sätt inom en överskådlig framtid.
Vid en sammantagen bedömning anser Högsta domstolen att rättegången ”som helhet också anses ha levt upp till kraven på en rättvis rättegång”. Det har alltså varit godtagbart att hovrätten även slutfört huvudförhandlingen och avgjort målet trots att den tilltalade inte kunnat vara med på plats, avslutar HD.
