Hovrätten gjorde rätt när man avgjorde ett våldtäktsmål där en tidigare friad tilltalad inte närvarade vid huvudförhandlingen.
Det slår Högsta domstolen fast och konstaterar att den tilltalade mannen haft anledning att räkna med att huvudförhandlingen kunde komma att genomföras även om han inte inställde sig.
Mannen åtalades tillsammans med ytterligare en person för våldtäkt och målet kom att avgöras efter huvudförhandling där mannen friades och den medåtalade dömdes.
Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att mannen skulle dömas i enlighet med åtalet samt att straffet för den medtilltalade skulle skärpas. I hovrätten åberopades samma bevisning som i underinstansen och den muntliga bevisningen skulle läggas fram genom ljud- och bidlupptagningar från tingsrätten. Mannen motsatte sig dock ändring av tingsrättens dom och gav sin försvarare en fullmakt att föra hans talan i hovrätten.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Gick inte att nå mannen
Huvudförhandling skulle hållas den 14 och 18 juni 2019 och kallelse skickades därför till mannens folkbokföringsadress – men kom i retur då han inte längre bodde där. Några dagar senare skickades kallelse till mannens e-postadress och beslut om att försöka delge honom genom en stämningsman fattades av hovrätten. Även detta delgivningsförsök misslyckades dock och stämningsmannen fick uppgifter om att mannen troligtvis befann sig i Turkiet.
Mannen inställde sig heller inte till den huvudförhandling som skulle hållas den 14 juni. Hovrätten ansåg att det därför fanns hinder mot att pröva åtalet mot honom och prövade istället de delar som gällde den medåtalade. Då denne hade åberopat tilläggsförhör med mannen försökte en delgivningsman återigen nå honom – men även detta försök misslyckades.
Förhandlingen sattes ut på nytt någon månad senare – men även denna gång misslyckades alla delgivningsförsök. Då beslutade domstolen att delge mannen genom en annons i Post- och Inrikes Tidningar. Vid det andra försöket till huvudförhandling inställde sig mannen dock genom sin försvarare och hovrätten ansåg att det saknades hinder mot huvudförhandling och genomförde denna. Mannen kom där att dömas till två år och tre månaders fängelse.
Riskerade längre fängelsestraff
Nu har Högsta domstolen prövat frågan om mannens frånvaro från huvudförhandlingen i hovrätten har inneburit hinder för hovrätten att pröva åtalet mot honom.
HD konstaterar att mannen riskerades att dömas till ett relativt långt fängelsestraff för våldtäkt, vilket talar för att hans frånvaro utgjorde hinder mot att genomföra huvudförhandlingen och avgöra målet. Samtidigt har han företrätts av sin försvarare och hans närvaro har, enligt HD, inte varit nödvändig av utredningsskäl och inte heller i personaliadelen.
Mot bakgrund av att förhandlingar tidigare ställts in på grund av hans frånvaro fanns, enligt HD, inte heller någon anledning att anta att mannen skulle förbättras om förhandlingen på nytt ställdes in för att sättas ut igen vid ett
senare tillfälle. Dessutom hade han lämnat fullmakt åt sin försvarare.
Hovrätten gjorde rätt
Vidare konstaterar Högsta domstolen att mannen, utan att meddela någon ny adress, hade lämnat den bostad där han hade bott under drygt tre år samt att det ”kan förutsättas att han kände till målet i hovrätten och att han medvetet har hållit sig undan”. Han har också, enligt HD, ”haft anledning att räkna med att huvudförhandlingen kunde komma att genomföras även om han inte inställde sig”.
Mot bakgrund av detta slår Högsta domstolen fast att hovrätten gjorde rätt när man prövade målet utan att mannen närvarade. Eftersom det saknas anledning att pröva målet i övrigt ska hovrättens dom stå fast.
